Valdeltagande

Senast ändrad 29 April 2016

Utländska medborgare som får rösta i kommun- och landstingsval har lägre valdeltagande än svenska medborgare. I riksdagsvalet 2014 var valdeltagande också lägre, en skillnad på 17 procentenheter bland utrikes och inrikes födda svenska medborgare.

Personer som inte är svenska medborgare har rätt att rösta i kommunalval och landstingsval om de varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen. För medborgare i något EU-land samt Norge och Island räcker det med att vara folkbokförd i Sverige. Denna rösträtt infördes 1976.I riksdagsvalen har endast svenska medborgare rösträtt, och i Europaparlamentsvalen kan EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige rösta.1

Google spreadsheet

Stor skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda

Skillnaden i valdeltagande mellan olika grupper är markant i Sverige. Utrikes födda svenska medborgare och personer som är utländska medborgare röstar i betydligt lägre utsträckning än inrikes födda svenska medborgare. Även om många andra faktorer tas med i beräkningen, som exempelvis inkomst och utbildningsnivå, så röstar personer inom dessa grupper mer sällan.

Google spreadsheet

I riksdagsvalet 2010 skilde det 14 procentenheter i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda. Bland de inrikes födda röstade 86,6 procent av kvinnorna och 87,9 procent av männen. Bland de utrikes födda röstade 72,6 procent av kvinnorna och 74 procent av männen. Skillnaden ökade till 17 procentenheter i riksdagsvalet 2014 då valdeltagandet bland samtliga inrikes födda var 89 procent, och bland utrikes födda 72 procent.2

Skillnaden har ökat

Valdeltagandet i valen till kommunfullmäktige är också lägre bland utländska medborgare jämfört med svenska medborgare. År 2014 röstade 34,4 procent av dem med utländskt medborgarskap i kommunfullmäktige, medan valdeltagandet för dem med svenskt medborgarskap var 85,9 procent. Procentuellt har skillnaden mellan utländska och svenska medborgare ökat då motsvarande siffror i valet 2010 var 35,7 procent för utländska medborgare och 84,2 procent för svenska medborgare.3

Skillnaderna är även stora mellan utländska medborgare i olika delar av landet. Högst var valdeltagandet för utländska medborgare i Dalarnas län, där 47,8 procent röstade i val till kommunfullmäktige år 2014. I Blekinge, där valdeltagandet bland utländska medborgare var lägst, röstade 20,8 procent.4

2014 var första året som val till Europaparlament, riks- dag, kommun- och landstingsfullmäktige hölls under samma år. I de senaste tre riksdagsvalen har valdeltagandet för samtliga röstberättigade ökat, från 82 procent år 2006 till 85,8 procent 2014.5. För första gången röstade över hälften av alla röstberättigade i Europaparlaments- valet, där låg valdeltagandet på 51,1 procent jämfört med drygt 45 procent i valet 2009.6

Google spreadsheet

Källa: SCB: Valdeltagande i Europaparlamentsval och riksdagsvalet bland samtliga röstberättigade efter kön och ålder Valår 2004-2014

*Riksdagsval hålls var fjärde år (2006, 2010, 2014) och val till Europaparlamentet hålls var femte år (2004, 2009, 2014)

Bland röstberättigade svenska medborgare som är födda i ett annat land så hade personer från Sydamerika högst valdeltagande (54,6 procent) i valet till Europaparlamentet, medan personer födda i Asien* hade lägst valdeltagande (34,5 procent).7. Även när utbildningsnivå tas i beaktning finns stora skillnader: högutbildade röstar i betydligt högre grad än de som endast har en förgymnasial utbildning, med ett valdeltagande på drygt 70 procent respektive strax under 40 procent i Europaparlamentsvalet 2014.8

*Med födelseregion Asien menas hela kontinenten, även länder som ligger i tex. mellanöstern.