Den framtida svenska migrationspolitiken – förslaget är presenterat

Senast ändrad 17 September 2020

Den 15 september överlämnade den parlamentariska migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. I samband härmed hölls även en presskonferens.  Det är ännu inte meddelat hur de fortsatta beslutsgången kommer att se ut.                                                                                                                             

Bakgrund och kommitténs uppdrag

Den 14 juni 2019 beslutade regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle utreda och ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén bestod av riksdagsledamöter från samtliga partier och experter. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 15 augusti 2020, men försenades med en månad. 1

Kommittén är ett resultat av den så kallade januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. I överenskommelsen beslutade partierna att den tillfälliga lagen skulle förlängas i två år samtidigt som Sveriges framtida migrationspolitik utreds i en parlamentarisk kommitté.2

Läs mer om hur regeringsbildningen påverkar migrationen och integrationen

Läs mer om den tillfälliga lagen

Kommitténs uppdrag var i huvudsak att utreda Sveriges asylpolitik. I de direktiv som regeringen fastställde för kommittén skulle den bland annat ta ställning till:

  • om tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel för den som får asyl i Sverige,
  • hur lång tid uppehållstillstånden ska gälla och under vilka förutsättningar en person ska få tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd,
  • om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden. Kommittén ska då särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas,
  • i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig för familjemedlemmar till någon som har fått asyl i Sverige, och
  • om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring, och hur ett sådant krav då bör utformas.

I direktiven framhävde regeringen att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv och ha ett brett stöd i den svenska riksdagen. Kommittén skulle i sitt arbete bland annat ta hänsyn till regelverk som eventuellt fastställs av EU, andra EU-länders nationella regler samt vilka åtgärder som kan behövas för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och att fler människor kommer till Sverige på säkra och lagliga vägar.3

Läs mer om asylsökande i Sverige

Läs mer om anhöriginvandring

 

Kommitténs förslag

Kommitténs förslag, betänkandet, tar ställning till och kommer med förslag utifrån det givna uppdraget. I huvudsak föreslås följande:

Tillståndens längd

  • Tidsbegränsade tillstånd blir huvudregeln, från permanenta tillstånd som var huvudregeln i den tidigare gällande utlänningslagen. Tidsbegränsade tillstånd infördes i samband med den tillfälliga lagen för att anpassa Sveriges lag till miniminivåer i EU-rätten och internationella konventioner. 
  • Flyktingar ges treåriga tillstånd initialt, skyddsbehövande får 13 månaders tillstånd. Båda tillstånden kan förlängas med två år i taget.
  • Personer som får tillstånd genom vidarebosättning (s.k. kvotflyktingar) får alltjämt permanenta tillstånd, vilket även varit fallet i den tillfälliga lagstiftningen.
  • Permanenta tillstånd ska kunna beviljas, men först efter tre år och endast om vissa krav uppfylls. Dessa krav är att man kan försörja sig och ha kunskaper i svenska språket och om samhället. Det kommer även ske en s.k. vandelsprövning. Avseende hur kraven ska utformas hänvisas till en pågående utredning avseende språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap, se vidare nedan. 

Uppehållstillstånd av andra skäl

  • Möjlighet att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs. Uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Längden på tillstånd som beviljas på den här grunden är 13 månader, med möjlighet att förlängas med två år i taget och möjlighet till permanent uppehållstillstånd, om de kraven uppfylls.
  •  Vissa lättnader vid bedömning av humanitära skäl ska ges barn.
  • Kategorin övrig skyddsbehövande tas bort. Övrig skyddsbehövande fanns i den ordinarie utlänningslagen och innebar att tillstånd kunde ges en person som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet eller om en person inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Det finns ingen internationell motsvarighet till denna grund. 

Anhöriginvandring

  • Anhöriginvandring är möjligt för make/maka/sambo och ogifta barn (under 18 år) samt nära anhöriga som ingått i samma hushåll där det finns ett särskilt beroendeförhållande, om det fanns redan i hemlandet.
  • Anhöriginvandring är bara möjligt till en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd om denne har “välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd”.
  • Anhöriginvandring ska få vägras om någon av makarna är under 21 år.
  • Försörjningskrav blir huvudregel vid anhöriginvandring. Det innebär ett krav på att personen i Sverige (anknytningspersonen) ska kunna försörja både sig själv och den anhörige och även ha ett boende tillräcklig storlek och standard. 
  • Försörjningskravet ska inte gälla om anknytningspersonen i Sverige är ett barn. Inte heller om anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES stat, Schweiz eller Förenade kungariket om de sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. 
  • Det finns även undantag från försörjningskravet för personer som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller flykting. Det krävs då att ansökan om uppehållstillstånd görs senast tre månader efter att personen i Sverige fått uppehållstillstånd, att det inte är möjligt att återförenas i ett land utanför EU och att personerna har sammanbott utomlands en längre tid. Det ska stå klart att förhållandet är väl etablerat.   

 Därutöver ges i betänkanden även

  • en bedömning att det finns ett behov av säkra och lagliga vägar till Sverige och en beskrivning hur Sverige kan och bör verka för detta, där systemet med vidarebosättning särskilt lyfts fram som betydelsefullt,
  • en analys av vilka faktorer som påverkar var människor ansöker om asyl, 
  • en internationell jämförelse av frågan om uppehållstillstånds längd, uppehållstillstånd på humanitära grunder samt anhöriginvandring och därtill kopplade krav,
  • en analys av behov av åtgärder för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen, där det konstateras att den är god. Det föreslås dock att en utredning tillsätts för att se över hanteringen av offentliga biträden och…
  • en konsekvensanalys av föreslagna förändringar, avseende kvantitativ påverkan (antal asylsökande, antal beviljade tillstånd, antal anhöriginvandrare, antal bosatta, antal arbetskraftsinvandrade, antal nya medborgare, antal återvändande), ekonomiska konsekvenser och konsekvenser i övrigt för bland annat hälsa, möjligheter till etablering och integration, för jämställdhet, för bostadsmarknad, för brott och för barn.  

 

Flera migrationsutredningar pågår alltjämt

Det pågår flera parallella utredningar om migrationspolitiken. De kompletterande utredningarna ska behandla tre ämnen och redovisas vid olika tillfällen:

Läs mer om arbetskraftsinvandring