EBO-lagen: En lag i förändring

Lagen om eget boende, den så kallade EBO-lagen, innebär att en asylsökande kan välja att ordna sitt boende på egen hand. EBO-lagen gör det möjligt för asylsökande att ordna eget boende istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden, till exempel hos vänner eller släkt, utan att förlora sitt bidrag. I januariavtalet finns en punkt om att förändra lagen, så att asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende inte ska ha rätt till dagersättning om de flyttar till ett område med socioekonomiska utmaningar.¹ Förslaget har i skrivande stund skickats av regeringen på lagrådsremiss.²

Lagen infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen. Innan lagen infördes hade asylsökande inte rätt till bistånd om de ordnade eget boende. Efter dess införande hade asylsökande rätt till bistånd oberoende av om de vistas på en förläggning eller ordnat boende på egen hand. Motiven bakom lagen var att minska det statliga omhändertagandet och öka den enskildes ansvarstagande. Utgångspunkten var att mottagandet skulle organiseras så att asylsökande i första hand bor utanför förläggningssystemet och tar ansvar för sina egna liv, för att bland annat underlätta integrationen.³

Efter lagens införande har kritik framförts av flera kommuner om att EBO-lagen leder till bland annat trångboddhet och segregation. Kommuner som till exempel Malmö och Södertälje har sett en stor ökning av antal EBO-mottaganden, vilket har lett till en obalans mellan kommunerna. I debatten har frågan om en mer jämlik ansvarsfördelning mellan kommunerna för mottagandet av asylsökande och nyanlända förekommit.⁴

Källa: Migrationsverket. Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem 2013 och 2018

EBO-lagens framtid

Frågan om en begränsning i EBO-lagen har lyfts flera gånger i den offentliga debatten, men det är inte klart hur begränsningen ska se ut. År 2016 öppnade Morgan Johansson (S), då justitieminister och idag migrationsminister, för en förändring av EBO-lagen som innebar att kommuner dit många har flyttat skulle få en så kallad social prövning. Det innebär att om en asylsökande exempelvis skulle vilja flytta in i en bostad där flera familjer redan bor så måste kommunen först godkänna bostaden. På så sätt menade Morgan Johansson att problem med trångboddhet och andra ohållbara boendesituationer skulle kunna förebyggas.⁵

Ett senare förslag om begränsningar av EBO-lagen presenterades i en promemoria av regeringen år 2018. Förslaget var att om en asylsökande ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar ska personen inte ha rätt till dagersättning. Totalt omfattades 32 kommuner av förslaget, däribland Södertälje. Bostaden måste också vara av lämplig storlek för det antalet personer som avses bo där.⁶

Läs mer om hur dagersättning och hur mycket pengar asylsökande får

I det så kallade Januariavtalet, som blev produkten av regeringsförhandlingarna 2018–2019, ingår en punkt om att EBO-lagen ska förändras. Bland annat slås det fast att “en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende (EBO) i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning”. Med de angivna kommunerna avses de 32 kommuner som nämndes i 2018-års promemoria som nämns ovan.⁷ Vidare föreslås att kommuner själva ska få möjlighet att begränsa rätten till EBO i områden med socioekonomiska utmaningar. Förslaget har i skrivande stund skickats av regeringen på lagrådsremiss.²

Läs mer om hur migrationen och integrationen påverkas av regeringsförhandlingarna

Artikeln är skriven av:

John Hultengård
Paulina Vaughn

Läs mer om Migrationsinfos skribenter här