EU:s nya migrations- och asylpakt

Senast ändrad 24 October 2020

Den 23 september 2020 presenterade Europeiska Kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas och ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson Kommissionens förslag om en ny migrations- och asylpakt. Denna pakt är ett lagförslag för ett nytt gemensamt asyl och migrationssystem.

Bakgrund

Arbetet med ett gemensamt europeiskt migrations- och asylsystem, s.k. CEAS (Common European Asylum System) har pågått sedan 1999. Syftet med ett gemensamt system är att säkerställa ett rättvist, effektivt och hållbart asylsystem, oberoende av i vilket land inom EU man söker asyl. Systemet bygger idag på flera regelverk1, huvudsakligen:

  • Dublinförordningen (avgör vilken stat som bär ansvar för asylprövning).2 
  • Skyddsgrundsdirektivet (avgör vem som får asyl).3 
  • Asylprocedurdirektivet (avgör hur asylprocessen ska se ut).4
  • Direktiv om mottagningsvillkor (avgör vilken minimistandard som måste erbjudas till de asylsökande som får en godkänd prövning).5 
  • Eurodacförordningen (registrering av alla asylsökandes fingeravtryck i en databas för att underlätta tillämpningen av Dublinförordningen).6 

Den 23 september 2020 presenterade Europeiska Kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas och ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson Kommissionens förslag om en ny migrations- och asylpakt. Denna pakt är ett lagförslag för ett nytt gemensamt asyl- och migrationssystem.  Syftet med förslaget är att göra systemet effektivare och mer hållbart för höga migrationstryck, ge lämpligt stöd till de medlemsländer som tar emot det största antalet asylsökande samt motverka att migranter reser vidare på egen hand inom EU (s.k. sekundära förflyttningar).

Vad innebär den nya pakten?

Den nya pakten består av flertalet olika förslag på åtgärder och regelverk för att skapa ett EU-gemensamt system för hanteringen av migration och asyl. De flesta förslagen bör enligt Kommissionen genomföras under sista kvartalet 2020 eller första halvåret 2021. De delar som Kommissionen framförallt vill genomföra snabbt är att omvandla EASO (Europeiska stödkontoret för asylfrågor) till en mer omfattande europeisk asylbyrå, utöka Eurodacförordningen, utarbeta en krisplan om t.ex. många migranter kommer samtidigt, skapa en gemensam europeisk gräns- och kustbevakning, stärka de lagliga vägarna till skydd, samt utveckla ett så kallat EU Talent Partnerships tillsammans med internationella partners. Vi går här igenom de olika förslagen i ordning av Kommissionens tidslinje för implementering.7

Inrättandet av en europeisk asylbyrå
Europeiska byrån för stöd till asylfrågor (EASO) ska ersättas av en ny EU-gemensam asylbyrå. Syftet är att underlätta och förbättra tillämpningen av EU:s asylsystem. Den nya byrån ska bland annat hjälpa medlemsländerna i krissituationer, t.ex. om väldigt många asylsökande kommer på kort tid till ett land.8 

Utökning av Eurodac
Utökningen av Eurodac innebär att, utöver fingeravtryck, även foton och annan personlig information om de asylsökande och irreguljära migranterna registreras. Idag registreras bara personer över 14 år i Eurodac, i det nya förslaget sänks detta till 6 år.9 Förslaget syftar i första hand till att förenkla kontroll av illegal invandring och underlätta återvändande.

Robust krisberedskap
Kommissionen vill skapa en Migration Preparedness and Crisis Blueprint och utöka övervakningen av medlemsstaternas kapaciteter att ta emot migranter. Detta för att få till en mer effektiv krishantering och snabbare samordning av nödvändigt stöd mellan medlemsstater och EU-myndigheter när så krävs.10 

Stärkt relation med tredjeländer
Kommissionen vill se att EU:s relationer till internationella partners stärks, dvs de länder och regioner som migranter kommer från eller reser igenom innan de når EU:s gränser. Tillsammans med ett fördjupat samarbete önskar Kommissionen också fortsatt utvecklingsstöd till dessa länder, för att säkerställa säkerheten för fördrivna personer samt stabilitet i tredjeländer.11 I denna del av förslaget ingår även stärkande av befintliga, och skapandet av ytterligare, lagliga vägar till EU. Syftet med lagliga vägar är att minska antalet migranter som tar sig till EU via olagliga och ofta farliga vägar. Här diskuteras en utvecklad arbetskraftsinvandring som möjlig åtgärd.12 En del i detta är införandet av Talent Partnerships, som ska para ihop arbetskraften i migrationsströmmarna med de medlemsstater där den behövs.13 Utökad och förstärkt vidarebosättning är ytterligare ett förslag.

Läs mer om vidarebosättning

Förslag för senare genomförande  

Delar av Kommissionens förslag är planerade senare än 2020, då de bedöms vara antingen mindre brådskande eller så pass omfattande. Antagandet av ett screeningförfarande, en ny förordning om asyl- och migrationshantering och ett asylprocedurförfarande är satta till första halvåret 2021. Inom två år hoppas Kommissionen få till antagandet av ett reviderat mottagande- och återvändandedirektiv, samt presentationen av en europeisk handlingsplan mot smuggling av migranter. 

Pre-screening och ett nytt gränsförfarande
Förordningen om screening innebär att fingeravtryck och uppgifter om den asylsökandes identitet samlas in, samt att personen måste genomgå en hälso- och säkerhetskontroll. Processen sker vid EU:s yttre gräns och den asylsökande får ej träda in i EU:s territorium innan eller under denna screening, vilken  ska ta max 5 dagar. 

Kommissionen föreslår även ett s.k. “snabbspår” för asylsökande som kommer till EU. Snabbspåret innebär en förenklad prövning och syftar till att undvika inträde för asylsökande som har låg chans att få ett positivt besked – t.ex sökande som utgör ett säkerhetshot eller som kommer från länder som har låga andelar beviljade ansökningar om internationellt skydd. Prövningar som däremot har högre chans att bli godkända kan under processen förflyttas till en medlemsstat inom EU:s territorium.14 

Dublinförordningen ersätts och den nya tvingande solidaritetsmekanismen
Den nu gällande Dublinförordningen ersätts med en ny förordning om asyl- och migrationshantering. Till stor del kvarstår de regler som idag bestämmer vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en inlämnad asylansökan, men vissa förändringar och kompletteringar sker. Bland annat utökas möjligheten att få sin ansökan prövad i samma medlemsstat som en familjemedlem, då familjebegreppet utökas till att även omfatta t.ex. syskon. Även annan anknytning till en medlemsstat föreslås kunna bestämma att den medlemsstaten ska pröva asylansökan, oavsett var den ansökan först har lämnats in. 

Kommissionen föreslår även en ny tvingande solidaritetsmekanism i den nya pakten. Mekanismen är ett nytt verktyg i ansvarsfördelningen mellan medlemsländerna. Den öppnar upp en möjlighet för medlemsstater att på olika sätt ta ett gemensamt ansvar för asylsökande. Medlemsstater som är under stort migrationstryck ska kunna be andra länder om stöd.  Andra medlemsstater har då en skyldighet att hjälpa till, men det kan ske på olika sätt, genom att t.ex. bistå med resurser, ta över prövningen av en inlämnad asylansökan eller ta över ansvar för att återvända en person till sitt hemland efter att denna har fått avslag på sin asylansökan.15

Läs mer om Dublinförordningen

Reviderat mottagandedirektiv
Reformen av mottagandedirektivet syftar till att göra mottagningsvillkoren för asylsökande i EU mer harmoniserade och likvärdiga, detta för att minska skäl att vilja resa till specifika medlemsländer. Genom att bestämma miniminivåer för mottagandet i EU-länderna ska sökande få en värdig behandling i alla medlemsländer. Till exempel ska asylsökande ha tillgång till hälso- och sjukvård. Kommissionen föreslår också att asylsökande som har tillräckliga egna medel ska kunna krävas att bidra till kostnaderna för sitt egna mottagande. I syfte att stärka integrationen föreslås det att asylsökande ska tillåtas möjligheten till arbete sex månader efter det att deras asylansökan lämnats in, istället för de nuvarande nio månaderna.16

Reviderat återvändandedirektiv
Ett stort fokus i nya pakten ligger på återvändande av asylsökande som fått avslag på sin asylansökan. Kommissionen föreslår ett reviderat återvändandedirektiv för vilket Frontex ska ha operationellt ansvar. I förslaget ingår dels att aktivt främja frivilligt återvändande, men också ökade möjligheter att sätta irreguljära migranter och personer som fått avslag på sin asylansökan i förvar.17

Läs mer om Frontex