FN:s medlemsländer har antagit globalt migrationsavtal

Under måndagsförmiddagen antog FN:s medlemsländer det globala migrationsavtalet, trots de senaste veckornas kritik från flera länder. Överenskommelsen består av 23 punkter vars syfte är skapa ordning och reda i den globala migrationen genom att etablera ett globalt samarbete mellan världens in- och utvandringsländer och stärka migranters ställning.¹

Antogs på FN-toppmötet i Marocko

I drygt ett och ett halvt år har 200 av FN:s medlemsländer arbetat för att förhandla fram ett globalt ramavtal kring migration. Det är första gången i historien som världens länder har samlat olika aspekter av migration i en och samma överenskommelse och kommit överens om ett gemensamt och omfattande avtal om migration. Avtalet har nu antagits formellt av FN:s medlemsländer, inklusive Sverige, vid konferensen i Marrakech, Marocko, på måndagen den 10 december 2018.²

Avtalets mål och innebörd

Syftet med avtalet är att tillsammans bättre hantera migrationsrelaterade utmaningar, stärka migranters rättigheter och bidra till hållbar utveckling. Avtalet är inte bindande och utgörs av 23 mål som ska förbättra möjligheterna till legal migration och ge länderna som tar emot migranter bättre förutsättningar.³

Avtalet omfattar migranter som gästarbetare, arbetskraftsinvandrare, forskare och studenter – inte flyktingar. 2017 fanns det 258 miljoner migranter i världen.⁴ Till skillnad från flyktingar, som skyddas enligt internationell rätt i flyktingkonventionen, befinner sig andra migranter ofta utan lagliga rättigheter i de länder de uppehåller sig i.⁵ Varje land behandlar i regel migranter enligt sina egna lagar för invandring. Migranter kan därför vara en utsatt grupp i samhället som saknar rättslig status och faller offer för såväl diskriminering som övergrepp.⁶ Avtalet syftar därför bland annat till att stärka gruppens ställning och rättigheter.

Läs mer om flyktingkonventionen här

Avtalets 23 mål är breda och ger utrymme för tolkningar, men att länderna ändå har enats om dessa ses som en milstolpe i sig. Målen handlar bland annat om att motarbeta människosmuggling, stärka rättssäkerheten och förutsebarheten i migrationsprocesser, förbättra flyktingars och migranters rättsliga ställning, ge skydd mot misshandel och exploatering samt förhindra att migranter godtyckligt tas i förvar.⁷

Läs hela migrationsavtalet och dess 23 mål här

Kritik och avhopp från flera länder

USA hoppade av avtalet redan i december 2017 och Ungern meddelade strax efter att avtalet blev klart i juli att de drar sig ur.⁸ Den senaste tiden har även Australien och Österrike meddelat att de hoppar av, tillsammans med Polen, Tjeckien och Danmark.⁹ Den kritik som länderna har framfört är att de anser att överenskommelsen begränsar ländernas suveränitet och självbestämmande, stimulerar mer migration och kommer medföra kostnader för skattebetalarna.¹⁰ Inför toppmötet i Marocko markerade FN-chefen Louise Arbour mot de kritiska länderna och menade att kritiken grundar sig på felaktig information eller missuppfattningar om avtalets innebörd, eftersom avtalet inte ger en rätt att migrera och inte tvingar länderna till någonting eftersom det inte är bindande.¹¹