Frågor och svar om etableringsersättningen

Senast ändrad 20 April 2016

Det cirkulerar många myter och halvsanningar om vilka bidrag och annan form av ersättning som nyanlända kan få. Men vad är det egentligen som gäller? Här går vi igenom vad som gäller angående etableringsersättningen.

Etableringsersättning ges till nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättningen är alltså inte en rättighet utan förutsätter en motprestation från den nyanlände i form av studier eller praktik. Etableringsersättningen betalas ut under max två år.

Vem kan få etableringsersättning och hur mycket kan man få?

För att få etableringsersättning ska den nyanlända vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Därför kan alltså inte asylsökande eller andra invandrare få etableringsersättning. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan, fem dagar i veckan, och varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen.

  • 100 procent= 308 kr/dag
  • 75 procent = 231 kr/dag
  • 50 procent = 154 kr/dag
  • 25 procent = 77 kr/dag

Hur länge kan man få etableringsersättning?
En etableringsplan kan som högst sträcka sig över 2 år. Därmed är ersättningen också begränsad till två år.

Vilka bidrag kan man få samtidigt som etableringsersättningen?
Etableringstillägg
En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och inte försörja sig själva. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

  • 800 kr/månad per barn under 11 år
  • 1500 kr/månad per barn från 11 år

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4500 kr/månad och delas bara ut så länge som etableringsersättningen delas ut, det vill säga under max två år.1

Bostadsersättning
Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor hos en ibland. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr upp till det maximala beloppet. 3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut. Det går inte att få bostadsersättning om hyran överstiger 5 700 kr/månad. Kombinerar man bostadsersättning och bostadsbidrag sänks bostadsersättningen med lika mycket som man får i bostadsbidrag.

Bidrag som inte är specifika för nyanlända men går att kombinera med etableringsersättningen
Alla med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige har rätt att söka underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag och dessa är alltså inte på något sätt exklusiva för människor som nyligen har invandrat till Sverige.

Underhållsstöd
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när den förälder som ska betala underhållsbidrag inte betalar. Underhållsstödet per barn ligger på 1 573 kr/månad. Får man underhållsstöd för två barn blir etableringstillägget lägre. Om man får underhållsstöd för tre barn betalas endast etableringstillägg för de två äldsta barnen, för 4 eller 5 barn får man endast underhållsstöd för det äldsta. För fler än sex barn går det inte att få etableringstillägg.2

Bostadsbidrag
Om en person, oberoende om de har invandrat eller ej, har låga inkomster kan han/hon ha rätt till att få hjälp med sin boendekostnad. Får man bostadsersättning sänks denna med lika mycket som man får i bostadsbidrag.

Barnbidrag
Barnbidrag är ett ekonomiskt stöd som automatiskt betalas ut till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Barnbidraget betalas ut oavsett om man får etableringsersättning eller inte.

Vilka bidrag kan man inte få samtidigt?
En vanlig missuppfattning är att det går att kombinera etableringsersättningen med alla andra bidrag, detta är inte fallet.3

Det går inte att få etableringsersättning och föräldrapenning samtidigt. Man kan heller inte få etableringsersättning om man får något av följande bidrag eller ersättningar:

  • ekonomiskt stöd från Migrationsverket
  • sjuk- eller aktivitetsersättning
  • sjukpenning
  • rehabiliteringspenning
  • havandeskapspenning
  • föräldrapenning
  • tillfällig föräldrapenning
  • arbetsskadelivränta
  • närståendepenning
  • smittbärarpenning
  • sjuklön
  • studiemedel från CSN4

Stämmer det att man även får SFI-bonus efter avklarad kurs?
Nej, SFI-bonusen är avskaffad sedan 1 augusti 2014.5

Kan man få föräldrapenning retroaktivt?
Föräldrapenningen förändrades den 1 januari 2014 och får nu ges högst 90 dagar retroaktivt från det att en ansökan är mottagen av Försäkringskassan om inte synnerliga skäl föreligger. Om barnet är 4 år eller äldre betalas det endast ut föräldrapenning under 96 dagar. Detta för att koncentrera barnets omvårdnad på heltid till de lägre åldrarna.6

Kan man ha ett jobb och samtidigt få etableringsersättning?
Om arbete ingår som aktivitet i etableringsplanen får man behålla etableringsersättningen utöver sin lön under sammanlagt sex månader. Efter sex månader minskar etableringsersättningen i samma omfattning som personen arbetar. till exempel, om man arbetar 25 procent minskar ersättningen med 25 procent. Om ett arbete inte ingår i etableringsplanen påverkas inte etableringsersättningen.7

 

  1. Försäkringskassan: Etableringsersättningen
  2. Försäkringskassan: Underhållsstöd
  3. Försäkringskassan: Etableringsersättningen
  4. Arbetsförmdelingen: Etableringsersättningen
  5. Sveriges riksdag: Betänkande 2013/14:AU9 Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.
  6. Försäkringskassan: Regeländringar 2014
  7. Arbetsförmedlingen: Etableringsersättningen