Gymnasielagen underkänd av migrationsdomstolarna – vad händer nu?

Den nya lagen som ger möjlighet för cirka 9 000 ensamkommande unga att få uppehållstillstånd för gymnasiestudier, gymnasielagen, som antogs i början av sommaren har fällts av flera domstolar. Framtiden för de berörda ungdomarna är oviss i väntan på besked från Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket har beslutat att tillfälligt stoppa beslut som beviljar uppehållstillstånd enligt lagen tills Migrationsöverdomstolen lämnat sitt avgörande.

Vad är gymnasielagen?

Lagen ger en ny möjlighet till uppehållstillstånd för cirka 9 000 ensamkommande unga för gymnasiestudier. Dessa ensamkommande kom till Sverige före den 25 november 2015 och har på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider hunnit bli 18 år. Deras möjlighet att få stanna i Sverige begränsades av detta eftersom den tillfälliga lagens stramare asylregler började gälla för dem. Ansökan om ett uppehållstillstånd måste lämnas in mellan den 1 juli och 30 september 2018.

Uppehållstillstånd ska enligt lagen ges om följande krav är uppfyllda:

• första ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare,
• personen registrerades som ensamkommande barn vid ansökan och blev anvisad till en kommun som skulle ordna boende,
• personen var 18 år eller äldre när beslutet om utvisning fattades,
• beslutet om utvisning fattades 15 månader eller senare från registreringsdatumet men tidigast den 20 juli 2016,
• personen befinner sig i Sverige, och
• personen studerar eller har studerat och har för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.¹

Två av fyra migrationsdomstolar har underkänt lagen

Innan lagar antas av riksdagen ställer grundlagen krav på att de ska beredas. Detta innebär bland annat att förslaget och dess konsekvenser ska utredas och skickas på remiss till vissa aktörer för expertutlåtanden. Förslaget till den så kallade gymnasielagen skickades ut på en ovanligt kort remisstid på tre veckor innan det granskades av Lagrådet. Lagrådet kritiserade lagförslaget och tyckte inte att lagen skulle antas på grund av dels beredningen av förslaget, dels för lagförslagets innehåll.²

Läs mer om debatten om lagen före den antogs här

En del av gymnasielagens mest uppmärksammade delar är ett sänkt beviskrav för den sökandes identitet. I migrationsärenden prövar Migrationsverket den sökandes identitet, som omfattar till exempel ålder och ursprungsland. Det är den sökande som har bevisbördan för sin identitet, vilket innebär att den ska ge Migrationsverket tillräckligt med bevis för att visa att till exempel den åldern som uppgivits är korrekt. Oftast räcker ett giltigt pass, men i asylärenden är det många som saknar sådana identitetshandlingar. Då måste sökanden göra sin identitet sannolik med annan bevisning.³

Beviskravet för den sökandes identitet är en sedan länge viktig princip inom migrationsrätten. Gymnasielagen gör undantag från detta, då uppehållstillstånd får beviljas även om sökandens identitet är oklar och han eller hon inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik. Denna del lades till i lagförslaget till gymnasielagen först efter remissbehandlingen, efter att flera remissinstanser hade lyft behovet av ett lägre beviskrav för att lagen skulle kunna få det genomslag för den avsedda gruppen om 9 000 unga ensamkommande som regeringen önskade. Endast Lagrådet och Migrationsverket fick sedan uttala sig om det sänkta beviskravet för identiteten i lagförslaget innan lagen antogs av riksdagen.⁴

Läs mer om beviskrav för identitet i asylärenden här.

Två av Sveriges fyra migrationsdomstolar vägrar nu tillämpa gymnasielagens sänkta beviskrav. Migrationsdomstolen i Malmö anser att lagen inte ska tillämpas till den del som rör det sänkta beviskravet för identiteten för att de anser att beredningen har varit för bristfällig, och att beredningskravet som slås fast i grundlagen därför inte har uppfyllts. Domstolen tycker att fler remissinstanser borde ha fått möjlighet att uttala sig om det sänkta beviskravet eftersom det är ett stort undantag från den etablerade migrationslagstiftningen.⁵ Migrationsdomstolen i Stockholm anser att det sänkta beviskravet inte ska tillämpas eftersom det strider mot Sveriges förpliktelser enligt Schengensamarbetet och EU-rätten.⁶ Istället anser båda domstolarna att det normala beviskravet för identiteten ska användas.

Migrationsverket har stoppat bifallsbeslut – väntar på Migrationsöverdomstolen

Migrationsverket håller inte med migrationsdomstolarnas bedömningar att beredningen inte uppfyllt beredningskravet i grundlagen, utan tycker att det sänkta beviskravet för identitet ska användas. Migrationsverket avvaktar därför med att bifalla ärenden med den nya gymnasielagen för att inte skapa en rättsosäker situation för sökanden. Däremot kommer ärenden där det är uppenbart att den sökande inte uppfyller grundkraven fortsatt få avslag. Migrationsverket kommer inte bifalla fler ansökningar enligt gymnasielagen förrän Migrationsöverdomstolen ger sin bedömning av frågan. Datumet har inte bestämts än för när frågan ska tas upp av Migrationsöverdomstolen.⁷