Intensivår för nyanlända – vad innebär det?

Senast ändrad 17 December 2019

Efter en lång regeringsbildning slöts Januariavtalet den 18:e januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Bland avtalets 73 punkter ingick bland annat införandet av ett så kallat intensivår för nyanlända. Målet med satsningen är att nyanlända efter intensivåret snabbt ska kunna komma i arbete. Regeringen gav Arbetsförmedlingen uppdraget att utforma ett förslag om hur ett intensivår skulle kunna se ut inom ramen för etableringsprogrammet.1 Arbetsförmedlingen har nu redovisat sitt förslag för regeringen.2

Intensivåret innebär att yrkesinriktad SFI, utbildning, praktik, samhällsorientering och mentorskap kommer att ske mer koncentrerat och mer intensivt än i resten av etableringsprogrammet. De nyanlända som tar del av intensivåret ska även ges möjlighet till insatser utöver heltid, bland annat genom mentorskapsprogram eller andra yrkesförberedande insatser. De frivilliga insatserna utöver heltid kommer inte drivas av Arbetsförmedlingen själv och kommer inte leda till en ytterligare ersättning utöver etableringsersättningen. Intensivåret ska leda till ett så kallat kunskapsintyg för de som slutför insatserna. Intyget kommer att innehålla vilka insatser som den nyanlände har fått samt bedömningar av språk- och yrkeskunskaper från arbetsgivare och mentorer.3

Läs mer om etableringsprogrammet
Läs mer om etableringsersättningen

Intensivårets insatser kommer att ges av fler huvudmän än bara Arbetsförmedlingen. Privata aktörer kommer att spela en särskilt stor roll. Kvaliteten av intensivåret beror därför på hur bra dessa aktörer kan möta deltagarnas behov. Arbetsförmedlingen kommer i samråd med arbetsgivare, yrkeslärare, SFI-skolor och privata matchningsföretag att utforma intensivåret. Särskilt viktigt är att intensivårets innehåll ska kunna anpassas till kommuners, regioners och individers förutsättningar.4

Urval av deltagare

Arbetsförmedlingen uppskattar att 15 procent av alla deltagare i etableringsprogrammet kommer att vara aktuella för intensivåret. Till juli 2021 kommer cirka 1200 personer ha deltagit.5 Arbetsförmedlingen föreslår att urvalet av deltagare till intensivåret kan bero på tre faktorer:

Motivation och förutsättningar

Enligt förslaget kommer en central del av urvalsprocessen vara att bedöma individens motivation och förutsättningar. En nationell metod för bedömning av motivation saknas idag och behöver därför tas fram. Arbetsförmedlingen menar att det är särskilt viktigt att utforma en metod som inte missar kvinnliga deltagare och deras förutsättningar.6

Utbildningsnivå

  • Intensivåret ska främst vara till för nyanlända med gymnasieutbildning, med vissa undantag.
  • Nyanlända som omfattas av utbildningsplikt kommer inte att kunna ta del av intensivåret. Det gäller nyanlända som inte kan komma i arbete utan utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer att detta gäller för 45 procent av alla nyinskrivna i etableringsprogrammet.
    Läs mer om utbildningsplikten
  • Av de 20 procent i etableringsprogrammet som har eftergymnasial utbildning kommer hälften kunna gå intensivåret. För den andra hälften anses längre kompletterande utbildningar vara mer lämpliga.7

Övriga faktorer

  • Tidigare erfarenheter utöver utbildning kommer att bedömas för att se om intensivåret kan vara aktuellt för individen.
  • Hälsoskäl eller andra försvårande anledningar kan undanta en nyanländ från intensivåret.
  • Arbetsförmedlingen bedömer att 22 procent av inskrivna i etableringsprogrammet inte kan matchas mot arbetsmarknaden, trots att de inte omfattas av utbildningsplikt. Dessa personer kommer inte heller kunna ta del av intensivåret.8

Utmaningar som lyfts i förslaget

Arbetsförmedlingen lyfter flera utmaningar med att införa intensivåret, till exempel:

  • Kvalitet. Det finns risk för en ojämn tillförsel av deltagare vilket kan leda till att exempelvis yrkesutbildningar står tomma. Oregelbundna starter kan också leda till ovana hos de som utför insatserna, vilket kan försämra kvaliteten. Det kommer även att finnas ett ökat behov av statsbidrag till civilsamhällesaktörer och kommuner som bedriver frivilligaktiviteter för deltagarna.9
  • Jämställdhet. Det kan vara svårt att uppnå ett jämställt deltagande mellan män och kvinnor. Det behöver därför etableras intensivår riktade mot branscher som matchar kvinnors erfarenheter och intressen. Kvinnor kan även behöva extra vägledning för att avgöra om intensivåret är relevant för dem.10
  • Uppföljning. Insatserna inom intensivåret måste bli uppföljningsbara vilket kräver att Arbetsförmedlingens IT-system behöver utvecklas. En lösning som Arbetsförmedlingen föreslår är att en extern aktör istället ges uppdraget att utvärdera och följa upp intensivårets insatser.11
  • Metodutveckling. Rätt deltagare ska få ta del av rätt insatser. Deltagare som är bättre lämpade för längre utbildningar ska till exempel inte ta del av intensivåret. Detta ställer stora krav på kartläggningen av kompetenser, vilket i sin tur kräver metodutveckling från Arbetsförmedlingen.12

Vad händer nu?

Under början av året kommer regeringen ta ställning till de ändringar som krävs för att införa intensivåret.13 Implementeringen kommer att ske successivt med start under den andra halvan av 2020. Arbetsförmedlingen kommer att sköta samordningen och planeringen av intensivåret till en början, men på sikt ska privata utförare ta över samordningsrollen när Arbetsförmedlingen har reformerats.14