Asylsökande i Sverige

Senast ändrad 4 September 2018

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. 2017 sökte 25 666 personer asyl i Sverige. Av de som sökte asyl 2017 var 8 507 barn, varav 1 336 var ensamkommande barn.1 Detta motsvarar en stor nedgång jämfört med rekordåret 2015 då totalt 162 877 personer ansökte om asyl. 2015 var det i stället 70 384 barn som sökte asyl varav ungefär hälften var ensamkommande.2

Fram till och med augusti 2015 följde antalet asylsökande i Sverige tidigare års trender, men i och med att konflikten i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i grannländerna förvärrades ökade antalet människor som sökte sig till Europa och Sverige markant. Sedan dess har antalet asylsökande återgått till tidigare nivåer. Antalet asylansökningar 2017 är något mindre än genomsnittet för perioden 2000–2011, då Sverige tog emot knappt 26 300 asylsökande per år.3

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Antal asylsökande per månad

Grunderna för uppehållstillstånd för asylsökande

Fram till och med november 2015 kunde asylsökande få uppehållstillstånd på fem olika grunder i Sverige. Men i och med att den tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 har två kategorier begränsats. Lagen begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. De tillfälliga reglerna ska gälla i tre år med retroaktiv verkan från 24 november 2015. De två kategorier som begränsas är övriga skyddsbehövande och synnerligen/särskilt ömmande omständigheter, varav den första helt har tagits bort.4 Kategorierna har endast funnits under svensk lag och i och med begränsningarna lägger sig Sverige på EU:s miniminivå. De övriga tre kategorierna är skyddade genom att de ingår i EU:s gemensamma regler och i FN:s flyktingkonvention. Samtliga fem skyddsskäl gällde fram till och med 2015.

Läs mer om den tillfälliga lagen

Dessa är de tre skyddsskäl som gäller efter den tillfälliga lagen:

  • Flykting. Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler är en person flykting om den tvingas fly för att den har en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp.5 Den som beviljas asyl som flykting får normalt uppehållstillstånd i tre år med den tillfälliga lagen.6 2017 beviljades 15 366 personer asyl som flyktingar.7
  • Alternativt skyddsbehövande. Enligt EU-regler bedöms en person som alternativt skyddsbehövande om den löper risk att straffas för döden, löper risk att utsättas för för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.8 Den som beviljas asyl som alternativt skyddsbehövande får normalt uppehållstillstånd i 13 månader med den tillfälliga lagen.9 2017 beviljades 13 778 personer asyl som alternativt skyddsbehövande.10
  • Kvotflykting. En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har bedömts vara flykting av FN:s flyktingorgan UNHCR. Sedan väljs personen ut för att vidarebosättas i Sverige. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Kvotflyktingar får alltså uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige, till skillnad från andra asylsökande som måste söka asyl när de anländer till Sverige. 2017 tog Sverige emot 3 400 kvotflyktingar. Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2018.11 Var kvotflyktingarna kommer ifrån beror på rådande förhållande i världen och var behoven är som störst. 2018 kommer syriska flyktingar utgöra majoriteten, därefter flyktingar från Etiopien, Somalia, Kongo och Eritrea.12 Läs mer om kvotflyktingar här.

Dessa är de två skäl för uppehållstillstånd som begränsats i och med den tillfälliga lagen:

  • Övriga skyddsbehövande. Enligt svensk lagstiftning är en person övrigt skyddsbehövande om personen behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. Det finns ingen internationell motsvarighet.13 2017 beviljades 37 personer asyl som övriga skyddsbehövande.14 Denna möjlighet till asyl i Sverige har helt tagits bort i och med den tillfälliga lagen.
  • Särskilt/synnerligen ömmande omständigheter: I enlighet med svensk lagstiftning kan personen beviljas uppehållstillstånd om det föreligger särskilt/synnerligen ömmande omständigheter, trots att de inte är flyktingar eller skyddsbehövande. Det handlar om omständigheter som är knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Efter den tillfälliga lagen kan uppehållstillstånd för synnerligen/särskilt ömmande omständigheter endast beviljas om det annars skulle strida mot Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, till exempel Europakonventionen.15 2017 beviljades 1091 personer asyl enligt den här kategorin.16
Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd efter grund 2009-2017

Avgjorda asylärenden

Det finns tre instanser för beslut i asylärendet: Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Sammanlagt avgjordes 58 802 asylärenden av Migrationsverket i Sverige under 2015, varav 36 462 fick uppehållstillstånd på asylgrunder.17 Under 2017 avgjordes totalt 66 301 asylärenden av Migrationsverket, av dem fick 27 205 uppehållstillstånd.18

Prognosen för antalet avgjorda ärenden för 2018 ligger på 50 000. Av de drygt 190 000 asylärenden som kom in 2015 och 2016 har Migrationsverket idag avgjort 97 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden 2018 bedöms vara drygt 14 månader. Den långa handläggningstiden förklaras av att det är några få ärenden som drar upp snittet. Migrationsverket uppger att handläggningstiderna kommer att kortas ned när Migrationsverket blir klara med äldre ärenden vilket även kan förklaras av en stabil migration och ett förändrat arbetssätt på Migrationsverket.19

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Avgjorda asylärenden 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018

Vanligaste medborgarskapsländerna

Syriska medborgare har sedan 2012 varit den vanligaste gruppen asylsökande i Sverige. 2015 ansökte 51 338 Syriska medborgare om asyl, 2017 var siffran 4 718. Efter Syrien var de vanligaste medborgarskapen bland asylsökande 2017 Irak, Afghanistan, Somalia, statslösa personer och Eritrea. Dessa medborgarskapsländerna har även toppat listan under en längre tid.20 Kriget i Syrien har nu pågått under nästan sju års tid. UNHCR beräknar att 5,6 miljoner människor har flytt landet sedan 2011 och att 6,6 miljoner lever som internflyktingar i Syrien i dagsläget. Enligt UNHCR befinner sig landet i ett svårartat krisläge där en lösning är nödvändig snarast då situationen är akut och behoven enorma.21

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Asylsökande till Sverige under 2000-2017

Sverige tar emot flest kvotflyktingar i Europa

Det är regeringen och riksdagen som bestämmer hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot. Under 2018 ska Sverige ta emot 5 000 flyktingar. Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950-talet. Syftet med vidarebosättningarna är att skapa hållbara lösningar för människor som inte kan återvända till sitt hemland och som dessutom befinner sig i en utsatt situation i värdlandet. Vidarebosättning är också en insats för att förhindra att människor riskerar sina liv på Medelhavet för att nå Europa.22

Ett 30-tal länder runtom i världen tar emot kvotflyktingar i samarbete med UNHCR, bland annat USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. 2017 minskade dock den globala vidarebosättningen på grund av att USA minskade sin andel. Samtidigt har Kanada och flera europeiska länder ökat sin andel. Storbritannien planerar till exempel att ta emot 23 000 syrier fram till 2020. Sveriges ökning av platser har gjort att Sverige är det tredje största mottagarlandet av kvotflyktingar.23

Läs mer om kvotflyktingar

  1. Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl, 2017
  2. Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl, 2015
  3. Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000-2017
  4. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
  5. Utlänningslag (2005:716)
  6. Migrationsverket. Asylregler
  7. Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2017
  8. Utlänningslag (2005:716)
  9. Migrationsverket. Asylregler
  10. Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2017
  11. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot
  12. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018
  13. Utlänningslag (2005:716)
  14. Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2017
  15. Utlänningslag (2005:716) och Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
  16. Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2017
  17. Migrationsverket. Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket, 2015
  18. Migrationsverket. Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket,förstagångsansökningar, 2017
  19. Migrationsverket. Verksamhets- och utgiftsprognos. Juli 2018
  20. Migrationsverket. Asylsökande till Sverige under 2000-2017
  21. UNHCR. Syria emergency
  22. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot
  23. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018 ; UNHCR. Resettlement at a glance – 2017 in review