Höstterminen 2011 införde Sverige anmälnings- och studieavgifter för utländska studenter från tredje länder, det vill säga länder utanför EU/EES-regionen eller Schweiz, som inte deltar i ett utbytesprogram. Avgifterna gav en omedelbar effekt där antalet studenter från tredje land minskade vilket i sin tur har haft en inverkan på den geografiska mångfalden vid svenska universitet.
Avgifterna innebär att lärosätet där den inresande studenten väljer att studera på ska kunna bära sina kostnader själv, alltså ha full kostnadstäckning. Lärosätena beslutar själva om summan på studieavgifterna, i genomsnitt omkring 125 000 kr per läsår. Anmälningsavgiften är lika för alla universitet och högskolor, 900 kr.1
Vilka ingår i gruppen inresande studenter?
Gruppen inresande studenter består dels av så kallade freemover-studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, dels av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor. Freemover-studenter är studenter som beviljats uppehållstillstånd på grund av studier, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten, samt personer som inte har svenskt personnummer eller svenskt medborgarskap. En stor skillnad mellan utbytesstudenter och freemover-studenter är att utbytesstudenter oftare studerar en kortare period i Sverige då deras utbytestermin ingår i utbildningen i hemlandet. Majoriteten av av de nya inresande utbytesstudenterna kommer inom ramen för ett EU-program.2
Studieavgifternas påverkan på antalet inresande studenter
När studieavgifterna infördes sjönk antalet inresande studenter kraftigt men därefter har antalet betalande studenter ökat successivt. Under det första läsåret med studieavgifter minskade antalet nya freemover-studenter från 14 490 till 5 830. En minskning med 60 procent. Antalet utbytesstudenter var oförändrat och därmed uppgick det totala antalet nya inresande läsåret 2011/2012 till 20 600.3
Läsåret 2016/2017 var antalet nya inresande studenter 23 550 vilket är en ökning med 2 procent jämfört med året innan. Av dessa var 9 840 freemover-studenter och 13 710 utbytesstudenter. Merparten av ökningen av nya inresande studenterna bestod av betalande studenter. De nya inresande studenterna utgjorde en betydande del, närmare bestämt 27 procent av lärosätenas totala andel nybörjare läsåret 2016/2017.4
Källa: Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018.
Studenternas ursprungsländer
Mönstret varifrån de inresande kommer förändrades med införandet av studieavgifterna. Detta till följd av att utbytesstudenterna som till största delen kommer från EU/EES inte påverkades av avgifterna medan freemover-studenterna som huvudsakligen kommer från ett tredjeland istället minskade drastiskt.5
Majoriteten av nya inresande studenter kom från länder inom EU/EES och Schweiz och 2016/2017 utgjorde dessa 11710 av de totalt 23 550 inresande studenterna. Antalet nya inresande student från länder utanför EU/EES och Schweiz ökade med 390 studenter från förra läsåret och uppgick läsåret 2016/2017 till 8160. Störst var ökningen från Afrika, Asien och Nordamerika.6
För den totala gruppen nya inresande studenter och för utbytesstudenter kom flest nya inresande studenter läsåret 2016/2017 från Tyskland, följt av Frankrike, Kina och Finland. Inom gruppen freemover-studenter kom flest från Kinda, Finland och Indien. De flesta av freemover-studenterna läser ett program på en avancerad nivå till skillnad från utbytesstudenterna som vanligtvis läser fristående kurser. Som tidigare läsår är det något fler kvinnor än män bland de nya inresande studenterna, 53 procent kvinnor och 47 procent män.7
Allt fler svenskar studerar utomlands
Antalet svenska studenter som studerar utomlands har ökat under lång tid har minskat två läsår i följd och läsåret 2016/2017 uppgick antalet till 24 080, vilket är en minskning med 9 procent sedan föregående läsår. En stor del av minskningen gäller språkstudenter. En stor del beror på att Centrala studiestödsnämnden har klassificerat om vissa språkkurser.8 Innan 2015 klassades alla språkkurser som utbildning på eftergymnasial nivå men nu ingår enbart kurser som ger akademiska poäng och som bedrivs på universitet och högskolor.9
Det totala antalet utresande studenter minskade till samtliga geografiska områden läsåret 2016/17. De mest populära länderna är USA och Storbritannien, därefter kommer Australien, Polen och Danmark. USA var det enskilda land där flest utresande studenter läste, 4 710 vilket är ca 20 % av det totala antalet utresande studenter.10
Möjligheter till arbete i Sverige
Studenter från länder inom EU/EES har möjlighet att jobba i Sverige och behöver inte söka arbetstillstånd. Studenter med ett uppehållstillstånd för studier på högskolenivå eller gästforskare som har beviljats särskilt uppehållstillstånd för forskning får arbeta under den tid tillståndet gäller och behöver inte ansöka om arbetstillstånd. Efter avslutade studier behöver studenten/gästforskaren däremot ansöka om arbetstillstånd om den vill fortsätta arbeta i Sverige.11
För att kunna få arbetstillstånd utan att lämna Sverige måste personen ansöka om arbetstillstånd innan uppehållstillståndet har gått ut, ha ett uppehållstillstånd för studier på universitet eller högskola samt ha klarat minst 30 högskolepoäng eller genomfört en termins forskarutbildning i Sverige. Om dessa krav inte uppfylls kan personen ansöka från sitt hemland eller från ett annat land där personen har tillstånd att bo. 12
Läs mer om krav för att få arbetstillstånd här.
- Universitetskanslersämbetet: Kartläggning av studieavgifter; redovisning av ett regeringsuppdrag, s. 6 och s. 18 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.92 och s.96 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Kartläggning av studieavgifter; redovisning av ett regeringsuppdrag, s. 15 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.94–95 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Kartläggning av studieavgifter; redovisning av ett regeringsuppdrag, s. 6 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.95 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.94–96 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.98 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2017, s.79 ↩
- Universitetskanslersämbetet: Universitet och högskolor årsrapport 2018, s.98 ↩
- Migrationsverket. Arbetstillstånd för den som är anställd och medborgare i ett land utanför EU ↩
- Migrationsverket. Studenter som fått arbete och vill ansöka om arbetstillstånd ↩