Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2019

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2019? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2019.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.¹ 

2019 fick 119 577 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.²

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2019

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2019 fick 57 233 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Knappt 13 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Bland dessa 57 233 personer fick 15 129 personer, motsvarande 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige.³ Totalt inkom 44 569 ansökningar om anhöriginvandring under 2019.⁴

Läs mer om anhöriginvandring

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2019

Hur många fick arbetstillstånd?

Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. Under 2019 beviljades drygt 21 950 arbetstillstånd i Sverige, vilket är en ökning jämfört med 2018 och 2017 då ungefär 20 800 respektive 15 500 personer beviljades arbetstillstånd. Under 2019 kom arbetskraftsinvandrare till Sverige främst från Thailand (6 489 personer) och Indien (4 975 personer). De två överlägset vanligaste yrkesgrupperna för arbetskraftsinvandrare år 2019 är bärplockare följt av IT-specialister, vilket skiljer sig från 2017 och 2016 då IT-specialister var den vanligaste yrkesgruppen.⁵

Läs mer om arbetskraftsinvandring

Källa: Migrationsverket. Beviljade arbetstillstånd 2019

Hur många människor sökte asyl?

Under 2019 ansökte 21 958 personer om asyl i Sverige, vilket är cirka 450 fler asylansökningar än 2018, men ungefär 4 000 färre än 2017.⁶ Detta är under genomsnittet för perioden 2000–2011 då Sverige i genomsnitt tog emot cirka 26 000 asylsökande per år. Efter 2011 ökade antalet asylsökande till Sverige i takt med att kriget i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i de syriska grannländerna förvärrades. Ökningen nådde sin topp under rekordåret 2015, då totalt 162 877 människor ansökte om asyl varav 70 000 var barn. Hälften av dessa barn var ensamkommande.⁷ Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 i och med införandet av bland annat inre och yttre gränskontroller, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt EU:s överenskommelse med Turkiet. Sedan dess har antalet asylansökningar fortsatt att minska.

Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om den tillfälliga lagen

Källa: Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000–2018 och Inkomna ansökningar om asyl 2019

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2019 var cirka 40 procent kvinnor, detta jämfört med 29 procent 2015. Det vanligaste medborgarskapslandet för asylsökande har under de senaste åren varit Syrien. Under 2019 ansökte 2 647 syrier asyl i Sverige.⁸

Källa: Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2019

Av det totala antalet asylsökande 2019 var fyra procent ensamkommande barn och ungdomar. Under 2019 sökte 902 ensamkommande barn asyl i Sverige.⁹ Det är att jämföra med 2015 då 35 369 ensamkommande barn sökte asyl, fler än någonsin tidigare. Cirka 72 procent av de ensamkommande som sökte asyl 2019 var pojkar.¹⁰ Under år 2019 avgjordes 672 asylärenden för ensamkommande barn, varav 38 procent beviljades asyl.¹¹

Av de som fick asyl i Sverige under 2019 var kvotflyktingar för första gången på åratal den största gruppen sett till skyddsskäl, tätt följt av antalet flyktingar som var nästan lika många. Den tredje största gruppen som fick asyl 2019 var alternativt skyddsbehövande.¹²

 

Viktiga migrationshändelser 2019

Den tillfälliga lagen förlängdes

Den tillfälliga lagen trädde i kraft juli 2016 och begränsade möjligheterna till uppehållstillstånd och familjeåterförening för de personer som ansöker om asyl. Lagen skulle sluta gälla under sommaren 2019. I januari 2019 antogs efter en lång regeringsbildning det så kallade Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. En del av överenskommelsen var att den tillfälliga lagen skulle förlängas och att Sveriges framtida migrationspolitik skulle utredas i en parlamentarisk kommitté. Förlängningen av den tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli och gäller nu till och med den 19 juli 2021. Med förlängningen ändrades de regler som begränsade möjligheten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande, vilket har underlättat för personer som kommit från Syrien att återförenas med familj i Sverige.¹³

Läs mer om regeringsbildningens påverkan på migrationen och integrationen
Läs mer om den tillfälliga lagen

Den parlamentariska kommittén tillsattes

Till följd av januariavtalet beslutade regeringen den 14 juni 2019 att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att utreda och ta ställning till Sveriges framtida migrationspolitik. Tanken är att kommittén ska ta fram en långsiktig och hållbar migrationspolitik som har brett stöd i riksdagen. Den migrationspolitik som tas fram ska vara human, rättssäker och effektiv. Kommittén består av ledamöter från samtliga riksdagspartier samt experter. Kommittén ska bland annat ta ställning till om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel för en asylsökande i Sverige, längden på uppehållstillstånden samt under vilka förutsättningar man ska få tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd, om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas samt i vilken utsträckning anhöriginvandring ska vara möjlig för familjemedlemmar till någon som har fått asyl i Sverige. Kommittén ska dessutom ta ställning till om det ska finnas ett försörjningskrav vid anhöriginvandring och hur det i så fall bör utformas. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2020.¹⁴

Läs mer om den parlamentariska kommittén

Global Refugee Forum

Den 17–18 december 2019 anordnade UNHCR Global Refugee Forum i Genève, Schweiz. Det var första gången som det internationella samfundet sammanträdde i den här skalan för att konkret diskutera arbetet framåt med flyktingars situation i världen. Forumet var en uppföljning på FN:s globala avtal Global Compact on Refugees som antogs i december 2018. Avtalet har som målsättning att få FN:s medlemsländer att bättre hantera, samarbeta och ta ett större gemensamt ansvar för frågor kring flyktingar.¹⁵