Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2020

Senast ändrad 22 January 2021

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2020? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2020.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.1

2020 fick 88 814 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.2

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2020

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2020 fick 48 752 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Bland dessa 48 752 personer fick 12 510 personer, motsvarande cirka 26 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Ungefär 11 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder.3 Totalt inkom ca 33 500 ansökningar om anhöriginvandring under 2020.4

Läs mer om anhöriginvandring

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2020

Hur många fick arbetstillstånd?

Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. Under 2020 beviljades drygt 15 231 arbetstillstånd i Sverige, vilket är en minskning jämfört med 2019 och 2018 då ungefär 21 950 respektive 20 800 personer beviljades arbetstillstånd. Minskningen beror sannolikt på coronapandemin. Under 2020 kom arbetskraftsinvandrare till Sverige främst från Thailand (3 426 personer) och Indien (2 660 personer). De två överlägset vanligaste yrkesgrupperna för arbetskraftsinvandrare år 2020 är bärplockare följt av IT-specialister. Nytt för 2020 är att skogsarbetare har seglat upp till topp fem vanligaste yrkeskategorierna för Sveriges arbetskraftinvandring.5

Läs mer om arbetskraftsinvandring

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade arbetstillstånd 2020

Hur många människor sökte asyl?

Under 2020 ansökte 12 991 personer om asyl i Sverige, en stor nedgång från 2019 då 21 958 personer sökte asyl.6 Detta är långt under genomsnittet för perioden 2000–2011 då Sverige i genomsnitt tog emot cirka 26 000 asylsökande per år. Efter 2011 ökade antalet asylsökande till Sverige i takt med att kriget i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i de syriska grannländerna förvärrades. Ökningen nådde sin topp under rekordåret 2015, då totalt 162 877 människor ansökte om asyl varav 70 000 var barn. Hälften av dessa barn var ensamkommande.7 Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 i och med införandet av bland annat inre och yttre gränskontroller, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt EU:s överenskommelse med Turkiet. Sedan dess har antalet asylansökningar fortsatt att minska. Den ytterligare kraftiga nedgången mellan 2019 och 2020 är även till följd av coronapandemin.

Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om den tillfälliga lagen

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000–2019 och Inkomna ansökningar om asyl 2020

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2020 var cirka 39 procent kvinnor, detta jämfört med 29 procent 2015. Det vanligaste medborgarskapslandet för asylsökande har under de senaste åren varit Syrien. Under 2019 ansökte 2 647 syrier asyl i Sverige.8

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2020

Av det totala antalet asylsökande 2020 var fyra procent ensamkommande barn och ungdomar. Under 2020 sökte 500 ensamkommande barn asyl i Sverige.9 Det är att jämföra med 2015 då 35 369 ensamkommande barn sökte asyl, fler än någonsin tidigare. Cirka 69 procent av de ensamkommande som sökte asyl 2020 var pojkar.10 Under år 2019 avgjordes 559 asylärenden för ensamkommande barn, varav 46 procent beviljades asyl.11

Totalt 10 409 personer beviljades asyl under 2020. Under 2020 minskade kvotflyktingmottagandet till följd av coronapandemin som därmed blev den näst största gruppen som fick asyl efter flyktingar. Den tredje största gruppen som fick asyl 2019 var alternativt skyddsbehövande.12

 

Viktiga migrationshändelser 2020

Den parlamentariska kommittén

Till följd av januariavtalet beslutade regeringen den 14 juni 2019 att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att utreda och ta ställning till Sveriges framtida migrationspolitik. Kommitténs uppdrag var att ta fram en långsiktig och hållbar migrationspolitik som har brett stöd i riksdagen och deras arbete skulle i huvudsak fokusera på asyl- och anhöriginvandring. Den bestod av ledamöter från samtliga riksdagspartier samt experter.13 Kommittén lämnade sitt betänkande till regeringen den 15 september 2020. I betänkandet föreslås bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd vid asyl ska vara huvudregeln, att möjligheten att ge uppehållstillstånd vid humanitära skäl ska återinföras och att skyddsgrunden övrig skyddsbehövande ska tas bort. Även försörjningskrav vid anhöriginvandring samt krav på kunskaper i svenska, samhällskunskap och försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd föreslås av kommittén.14 Fram till december 2020 var betänkandet ute på remiss.15 Den tillfälliga lagen upphör den 19 juli 2021 och tills dess förväntas regeringen föreslå och riksdagen slå fast den nya migrationslagstiftningen.

Läs mer om den parlamentariska kommitténs betänkande här
Läs mer om den tillfälliga lagen
Läs mer om de olika skyddsgrunderna för asyl här

Coronapandemin

Coronapandemin har påverkat Sverige och hela världen på många sätt under 2020. Även migrationen har påverkats av pandemin till följd av bland annat inreseförbud, reserestriktioner, lockdowns och givetvis praktiska konsekvenser av kraven på social distansering. OECD rapporterar att antalet beviljade uppehållstillstånd i OECD-länder hade halverats bara under första halvåret av 2020.16 I Sverige har både antalet beviljade uppehållstillstånd och ansökningar om uppehållstillstånd också minskat, bland annat till följd av pandemin. Migrationsverket uppskattar i sin senaste prognos att den internationella rörligheten kommer fortsätta att vara begränsad på grund av pandemin jämfört med normala omständigheter åtminstone under våren 2021.17

EU:s nya migrations- och asylpakt

Den 23 september 2020 presenterade Europeiska Kommissionen förslag om en ny migrations- och asylpakt. Syftet med förslaget är att göra det gemensamma asyl- och migrationssystemet effektivare och mer hållbart för höga migrationstryck, ge lämpligt stöd till de medlemsländer som tar emot det största antalet asylsökande samt motverka att migranter reser vidare på egen hand inom EU (s.k. sekundära förflyttningar). Några av förslagen vill Kommissionen genomföra redan i slutet av 2020 eller början av 2021.

De förslag som de vill genomföra snabbt är bland annat att omvandla EASO till en mer omfattande europeisk asylbyrå, utarbeta en krisplan om till exempel många migranter kommer samtidigt, skapa en gemensam europeisk gräns- och kustbevakning och stärka de lagliga vägarna till skydd. Långsiktigt föreslås revideringar av mottagandedirektivet och återvändandedirektivet, samt att den nu gällande Dublinförordningen ersätts med en ny förordning om asyl- och migrationshantering. Kommissionen föreslår även en ny tvingande solidaritetsmekanism. Den innebär att medlemsstater som är under stort migrationstryck ska kunna be andra länder om stöd. Andra medlemsstater har då en skyldighet att hjälpa till, men stödet kan ges på olika sätt som att till exempel bistå med resurser, ta över prövningen av en inlämnad asylansökan eller ta över ansvar för att återvända en person till sitt hemland efter att denna har fått avslag på sin asylansökan.18

Läs mer om EU:s nya migrations- och asylpakt