Nytt regelverk och utbildningsplikt införs 2018

Reglerna och förutsättningarna kommer förändras för nyanländas etablering i och med årsskiftet 2017-2018. Bland annat förstärks den nyanländes ansvar att etablera sig själv och regelverket för nyanlända blir mer likt det som gäller för övriga arbetssökande.  

Ett nytt regelverk införs för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018. Det nya regelverket för etablering ska göra att etableringsinsatser i större utsträckning sammanfaller med övriga arbetsmarknadspolitiska insatser.¹ Tillsammans med det nya regelverket införs även en utbildningsplikt för nyanlända.² Både det nya regelverket och utbildningsplikten är en del av migrationsöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och allianspartierna under 2015.^{3 4}

Det nya regelverket för nyanlända

Det nya regelverket gäller för nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget, det vill säga arbetet med att hjälpa nya personer i Sverige att komma i arbete eller i utbildning. Beslutet innebär främst tre förändringar:

• Rättigheten att få en etableringsplan tas bort. Precis som övriga arbetssökande kommer nyanlända istället få en individuell handlingsplan och sedan tilldelas den insats som bedöms leda till arbete.
• Varningar kan utfärdas och ersättningen kan dras in delvis eller helt om den nyanlände inte deltar i insatserna som hen ska. Med dagens regler kan ersättningen sänkas vid ogiltig frånvaro, men inte dras in helt.
• Ansvaret för att dela ut etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.⁵  

Varför införs ett nytt regelverk?

Syftet med det nya regelverket är bland annat att minska detaljstyrningen. Detta för att öka flexibiliteten och för att tydliggöra individens ansvar att etablera sig själv. Enligt regeringen ska den minskade detaljstyrningen även göra etableringsarbetet effektivare genom att minska den administrativa arbetsbördan, bland annat genom att flytta ansvaret för handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Kraven på individen att etablera sig förstärks ytterligare genom den ökade motivationen för individen att delta i etableringsinsatser. Motivationen ökar på grund av att individen riskerar att få sin ersättning indragen vid ogiltig frånvaro. ⁶

Utbildningsplikt för nyanlända

En utbildningsplikt införs också vilket ställer ytterligare krav på nyanlända att etablera sig. Utbildningsplikten omfattar personer som deltar i etableringsuppdraget och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna skaffa sig ett arbete. Kravet på att utbilda sig berör därmed främst nyanlända som har kort utbildning och särskilt de som saknar grundskolekompetens. Utbildningsplikten innebär att sanktioner, det vill säga varningar och i förlängningen indragen ersättning, kan införas mot den som:

• Inte sökt anvisad utbildning.
• Inte accepterat en erbjuden utbildningsplats.
• Inte deltagit i anvisad utbildning.⁷   

Varför införs en utbildningsplikt?

Syftet med utbildningsplikten är att stärka nyanländas etablering och förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. En förbättrad anställbarhet skulle inte bara innebära vinster för de nyanlända själva, utan också stora vinster för arbetsgivare och hela samhället eftersom det idag finns en mycket stor efterfrågan på arbetskraft. De allra flesta jobben kräver dock att personen har vissa grundkunskaper och tanken är att utbildningsplikten och de utökade kraven på individen ska göra att fler nyanlända blir anställningsbara. ⁸

Skolverket har fått uppdrag

Parallellt med utbildningsplikten har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att utreda hur väl den kommunala vuxenutblidningen (komvux) möter behoven hos nyanlända med kort utbildning. I uppdraget ska Skolverket bland annat se över kursplanerna på grundläggande nivå för nyanlända med kort utbildning, ta fram stödmaterial till kommuner för hur läroplanen för denna målgrupp bör utformas och se över behovet av kartläggningsmaterial till stöd för bedömning av individens kunskaper.⁹