Personer som flyr krig, konflikt eller katastrof har ofta varit med om svåra händelser både innan, under och efter flykten. Dessa påfrestande upplevelser kan leda till en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Att få rätt stöd, hjälp och/eller behandling kan förbättra psykisk ohälsa.
Vilken typ av psykisk ohälsa handlar det om?
Enligt en rapport från Socialstyrelsen 20151 beräknas ungefär 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lida av någon form av psykisk ohälsa. Det är svårt att säga vilken den vanligaste diagnosen är. De forskningsstudier som finns har endast undersökt delar av gruppen och fokuserat på vissa diagnoser, till exempel posttraumatisk stress syndrom (PTSD), depression eller ångesttillstånd. Enligt Röda Korsets Högskolas undersökning från 20162 så rapporterade mer än en tredjedel av flyktingar som kom från Syrien tydliga problem med ångest och/eller depression. Samtidigt uppvisade 30 procent av de syriska flyktingarna symtom på PTSD.
De senaste åren har media rapporterat om flera självmord bland asylsökande, speciellt bland ensamkommande barn. Hur många som tagit sitt liv är svårt att säga, eftersom asylsökande saknar personnummer och därför inte hamnar i den allmänna statistiken som regelbundet samlas över dödsorsaker i Sverige. Socialstyrelsen har försökt kartlägga området men det är svårt att få in fullständig information eftersom varken boenden eller kommunerna har någon skyldighet att rapportera självmordsförsök och självmord bland asylsökande. Det behövs mer forskning och statistik.
Stress – vad är det?
Alla upplever stress någon gång i livet. Stress är i sig inte något farligt eller skadligt för oss. Stress händer när vi är i situationer som kräver något lite extra av oss och då jobbar kroppen extra mycket så vi får energi och kraft.
När vi utsätts för stress i någon form börjar kroppen producera hormoner som exempelvis adrenalin och kortisol, vilket är bra om vi snabbt behöver försvara oss eller springa iväg. Stress under kortare perioder är inte farligt, utan kan hjälpa oss att till exempel komma i tid, klara av vårt jobb och vår vardag. Om vi däremot är stressade under långa perioder kan det påverka kroppen negativt. Långvarig stress kan leda till fysiska åkommor som hjärt- och kärlsjukdomar och även psykiska problem som koncentrationssvårigheter, depression, samt en överkänslighet för ytterligare stress3.
Stress och migration
Det finns ingen entydig förklaring till varför så många flyktingar och asylsökande lider av psykisk ohälsa. Mycket forskning har dock klarlagt starka samband mellan stress och annan psykisk ohälsa. Några av de största orsakerna till upplevd stress generellt är oförutsägbarhet och låg grad av upplevd kontroll. För en flykting, asylsökande eller papperslös, kan just osäkerhet och låg grad av kontroll vara en del av vardagen under en längre tid. Därför antar man att stress-systemet i kroppen ofta är aktiverat under en lång tid för många inom dessa grupper.
Traumatisk stress
En annan orsak till att man kan utveckla psykisk ohälsa är att man är med om en eller flera extremt stressfulla händelser i form av trauma. Med en ”traumatisk händelse” menas att personen har direkt utsatts, bevittnat eller hört att någon närstående utsatts för faktiskt eller upplevt hot om död, om allvarlig skada och/eller om sexuellt våld4. Flyktingar och asylsökande utsätts ofta för extrem stress och/eller traumatiska händelser i tre faser; de våldsamma trauman som de upplevt i hemlandet på grund av exempelvis krig, flykten från hemlandet samt upplevelserna kring att bosätta sig och söka asyl i mottagarlandet.56
Anledningen till att någon migrerar kan påverka hur mycket stress och obehag en person upplever. Psykisk ohälsa är mycket vanligare bland de som flyr från svält, krig, konflikt, politiskt förtryck eller annan förföljelse än bland de migranter som väljer att flytta sig på grund av jobb, utbildning, kärlek eller andra personliga ambitioner.
Stress bland flyktingar och asylsökande
Att utveckla psykiska och/eller fysiska symtom (exempelvis får huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller ångest) i samband med den stress om många upplever i sitt hemland, under flykten och processen att bosätta sig i ett nytt land kan ses som en normal reaktion på vad som annars inte är normala omständigheter. För vissa kommer en sådan stressreaktion direkt, för andra tar det veckor eller månader. För de flesta återhämtar sig kroppen så småningom och går tillbaka till sitt normala tillstånd. Men för en del så avtar inte stressreaktionen utan utvecklas istället till någon allvarligare psykisk problematik, som exempelvis utbrändhet, depression eller, i fall då personen också utstått en traumatisk upplevelse, posttraumatisk stress (PTSD).
Vad är posttraumatisk stress?
Posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) kan ses som en förlängd stressreaktion som uppstår efter extrem stress i form av trauma. Diagnosen kan exempelvis uppkomma hos krigsveteraner och andra grupper som har upplevt olika typer av traumatiska händelser, allt från trafikolyckor till naturkatastrofer. PTSD förekommer också bland flyktingar som utsatts för traumatiska upplevelser. Sjukdomsbilden karaktäriseras bland annat av att man återupplever traumat i from av påträngande minnesbilder, flashbacks eller mardrömmar, undviker sådant som kan påminna om traumat, upplevelser av negativa känslor så som skuld, skam eller depression och/eller överspändhet, koncentrationssvårigheter, ilskeutbrott och sömnsvårigheter.7 Bland flyktingar är det inte ovanligt att många traumatiserande händelser läggs på varandra och tillsammans blir så pass traumatiserande att det utlöser PTSD. I dessa fall kan man tala om att en komplex traumatisering uppstått. Alla som genomlevt en traumatiserande händelse utvecklar inte psykisk ohälsa. Om man utvecklar psykisk ohälsa efter trauma är det möjligt att behandla med evidensbaserad psykologisk behandling.8,9
Skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa efter trauma
Något som anses viktigt för hur någon hanterar stressande eller potentiellt traumatiserande händelser är de skyddsfaktorer och riskfaktorer som personen har med sig sedan innan. Inre skyddsfaktorer är inre egenskaper, antingen medfödda eller som man lärt sig under livet – och som hjälper en att hantera motgångar.
Yttre skyddsfaktorer kan vara att man har folk runt omkring sig som bryr sig om en, att man har rutiner, en sysselsättning eller ett fungerande vårdsystem där man kan få hjälp.
Snabb tillgång till upplevt bra socialt stöd och ett stabilt sammanhang kan ha ett samband med att minska risken för att en person drabbas av PTSD och förbättra utfallet för den med en PTSD-diagnos10. En faktor som Röda Korsets Högskolas undersökning lyfter fram är att många av flyktingarna som kommit till Sverige saknar eller har ett svagt socialt stöd, vilket tros påverka deras psykiska hälsa. Enligt undersökningen bland asylsökande och flyktingar från Syrien har ca 60 procent uppgett att de har ett svagt stöd och hos asylsökande från Somalia och Eritrea är siffran över 70 procent11.
Riskfaktorer för psykisk ohälsa
Riskfaktorer kan ses som en motsats till skyddsfaktorerna, dessa kan vara inre eller yttre faktorer som på något vis ökar risken för att påverkas negativt av de situationer man utsätts för. En riskfaktor kan vara att sakna någon av skyddsfaktorerna som beskrivits ovan. Riskfaktorer kan också vara försämrad social position, bristande kunskaper om samhället, utanförskap eller att ha varit utsatt för tidigare trauman utan att ha fått tillgång till behandling.
Större forskningsstudier kring riskfaktorer
2015 publicerades en systematisk litteraturöversikt av 29 studier som undersökte den psykiska hälsan på lång sikt hos över 16 000 flyktingar i England12. Studien sammanfattar de riskfaktorer som har visat sig ha ett starkt samband med flyktingars psykiska ohälsa. Enligt författarna av litteraturöversikten är det – för diagnoserna depression, PTSD och ångest – traumatiska upplevelser innan själva migrationen samt ”post-migration stress” som är de två störst bidragande orsakerna till psykisk ohälsa. Ett exempel på en traumatisk händelse som skett innan själva flykten kan vara tortyr. Enligt en studie av Röda korsets Högskola uppger 30 procent av de syriska flyktingar som kommit till Sverige under de senaste åren att de har blivit utsatta för tortyr.13 Med ”post-migration stress” menas den stress som upplevs efter att man kommit fram till det land där man söker asyl, till exempel problem med ekonomi, myndigheter eller lång väntan på uppehållstillstånd. Om enbart depression studeras är det exempelvis låg socioekonomisk status efter det att någon migrerat som är tydligast associerat.
En ny studie som genomförts av forskare från Karolinska Institutet och University College London och publicerats i 2016, visade att flyktingar har en högre risk att drabbas av icke-affektiva psykoser inklusive schizofreni (dvs. psykos som inte är utlöst av till exempel droger eller följd av en bipolär sjukdom)14. Studien har jämfört personer födda i Sverige med personer som kommit till Sverige på flykt eller till följd av annan migration. I studien ingick 1,3 miljoner personer och man jämförde personer från samma region i världen som antingen var flyktingar eller invandrat till Sverige av andra skäl. Studien visade att erfarenhet av att fly innebar en ökad risk för att drabbas av psykoser. Tidigare forskning har kunnat visa att migranter har en ökad risk för att drabbas av psykos men resultatet av den här studien är att det nu finns stöd för att traumatiska livshändelser kan påverka risken att insjukna i icke-affektiva psykossjukdomar.
För dig som möter flyktingar:
Hur kan jag se om någon lider av psykisk ohälsa?
Lider man av psykisk ohälsa kan det vara svårt att bara klara av vardagen med jobb, skola, vänner och/eller familj. Det kan vara svårare att orka tänka på och stödja folk i sin närhet och även att själv be om hjälp eller ta tag i att söka upp vården. Därför är det bra om närstående är uppmärksamma på dessa symtom.
Det finns inga säkra sätt att veta om någon lider av psykisk ohälsa utan att hen först uppsöker vården, men det finns en del symtom som är typiska för vissa diagnoser eller tillstånd som man kan vara uppmärksam på:
- Depression: En person med depression har ofta ingen ork eller lust att göra något och upplever tillvaron som hopplös.
- Ångest: Någon med ångest kanske börjar undvika vissa saker/situationer, eller upplever kroppsliga symtom som att hjärtat slår fortare än vanligt eller att man andas fort.
- Stress: En person med hög stressnivå kan som tidigare nämnt få problem med koncentrationen, sömnen eller minnet.
- PTSD: Sjukdomsbilden karaktäriseras bland annat av att återupplever traumat genom påträngande minnen, flashbacks och/eller mardrömmar, att man försöker undvika sånt som påminner om den traumatiska händelsen (exempelvis platser, personer, aktiviteter), att man upplever överspändhet, sömnsvårigheter, minnesförlust, depression, och/eller skuldkänslor.
- Psykos: Psykoser är mer ovanligt men kan karaktäriseras av att personen uppvisar en konstig eller annorlunda verklighetsuppfattning än hen tidigare gjort.
Det finns hjälp att få för psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården, tillsammans med många frivilligorganisationer, erbjuder professionell behandling utifrån vetenskaplig grund. Rätt behandling kan både minska symtomen och öka livskvaliteten. Fortfarande kan det dock vara svårt att nå fram till var och en som behöver hjälp för psykisk ohälsa, då det behövs både utökade resurser och förbättrade behandlingsformer. Särskilt gäller detta för asylsökande och flyktingar, där riktade insatser behövs för att göra vården mer tillgänglig. Längst ned i denna artikel kan du som bor i Sverige hitta exempel på vårdinstanser och organisationer dit du kan vända dig för att söka hjälp.
Kulturella aspekter
Gällande kulturella aspekter på psykisk ohälsa är ett perspektiv att det kan vara slående hur lika (mer än olika) vi upplever psykisk ohälsa, oberoende vilken kultur eller land man vuxit upp i 15. Ny forskning visar att psykologisk behandling för trauma som fungerar för populationer i mottagarländer (evidensbaserad) kan vara effektiv för asylsökande och flyktingar. 16 Det finns idag allt mer resurser, till exempel böcker, för kliniker som kan vara vägledande för hur man kan leverera vård till personer från många olika bakgrunder.17
En sak att komma ihåg är dock, att hur man pratar om eller uttrycker psykisk ohälsa kan se lite olika ut mellan olika språk, kulturer, åldersgrupper och kön. En del personer beskriver mer psykosomatiska problem, vilket innebär att man uttrycker psykisk ohälsa med fysiska symtom, som ont i magen eller i huvudet. 18 Detta kan vara viktigt för vårdpersonal och närstående att göra noggranna bedömningar av symtombilden, annars finns risk att psykisk ohälsa felaktigt diagnosticeras som enbart fysiska problem.
Vilken vård har asylsökande rätt till idag?
Enligt Socialstyrelsen19 ska alla asylsökande erbjudas en frivillig hälsoundersökning när de kommit till Sverige och ansökt om asyl. Hälsoundersökningen kommer inte påverka ens asylbeslut utan genomförs på vårdcentral eller liknande, av personal med tystnadsplikt. Enligt socialstyrelsen är det en liten men stigande andel av de asylsökande som genomgår i dessa undersökningar.
Asylsökande, flyktingar och papperslösa i Sverige har rätt till akut sjukvård och tandvård, samt ”vård som inte kan anstå”, mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning samt hälsoundersökning20. Vad ”vård som inte kan anstå” betyder är en tolkningsfråga och det är upp till vårdpersonalen att besluta om vilken vård som erbjuds.21 Asylsökande under 18 år har rätt till samma sjukvård som andra barn som bor i Sverige och den är kostnadsfri.22
Vilken vård får asylsökande i praktiken?
Även om asylsökande har rätt till vård är det inte alltid säkert att de får eller söker den. En utredning från Socialstyrelsen23 visar att det kan vara svårt för asylsökande att veta vad de har rätt till för vård och vart de ska vända sig. Det är speciellt svårt att nå specialistvården, vilket innefattar exempelvis psykiatrisk vård. En anledning till detta är att personer med psykisk ohälsa ofta upplever ett större stigma kring sin sjukdom och därför inte vill eller vågar kontakta vården.24 En ytterligare anledning är att många inte tänker på psykisk ohälsa när man hör formuleringen ”vård som inte kan anstå”. Socialstyrelsen är dock tydlig med att både somatisk och psykisk vård räknas in i denna formulering.25
Det är viktigt att vi utvecklar hälso- och sjukvården i Sverige för att kunna leverera god vård till alla de personer som utvecklat psykisk ohälsa, vilket även inkluderar flyktingar och asylsökande. Till exempel behöver vi stärka kompetensen inom sjukvården för att kunna leverera dessa behandlingar till alla med psykisk ohälsa kopplat till trauma.26
Se informationsrutan nedan för mer information om vart man kan vända sig om man lider av psykisk ohälsa.
För hjälp och information kan man vända sig till:
- Vårdguiden (tel. 1177) här kan du hitta telefonnummer till de vårdcentraler som finns på den ort där du bor. Vårdcentralen kan hjälpa dig att komma i kontakt med psykiatriska vårdenheter.
- Om det gäller barn som mår dåligt kan du höra av dig direkt till Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) på den ort du bor.
- Är du orolig för någons liv eller om ett akut omhändertagande behövs, kontakta akutpsykiatrin.
- Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, finns i;
Stockholm, Skövde, Vänersborg, Uppsala, Göteborg, Malmö (med filialer i Kristianstad och Hässleholm) och Skellefteå (med filialer i Luleå och Umeå) - Barnens Rätt I Samhället (BRIS) – för personer under 18 år (tel. 116 111)
- Rädda Barnens föräldratelefon eller mail
- MIND självmordslinjen – Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. (tel. 901 01)
- Hjälplinjens jourtelefon (tel. 020-220060)
- Jourhavande präst (telefon, digitalt brev eller chatt.)
- Jourhavande medmänniska
Författare:
Tekla Tell, ordförande för Psykologer utan gränser
Klara Olofsdotter Lauri, psykologistudent student på psykologprogrammet, Karolinska Institutet
Emily Holmes, professor i psykologi, Karolinska Institutet
Granskare:
Marie Kanstrup, Postdoc Karolinska Institutet
Anna-Clara Hollander, Postdoc, Karolinska Institutet
Fredrik Saboonchi, Professor i folkhälsovetenskap med inriktning hälsopsykologi, Röda Korsets Högskola
- Socialstyrelsen (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter. Ett kunskapsunderlag för primärvården (2015-1-19 ).Hämtad från:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-19 ↩
- Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., & Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1 ↩
- McEwen, B. S. (1998). Protective and damaging effects of stress mediators. New England Journal of Medicine, 338(3), 171-179. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM199801153380307 ↩
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing. ↩
- Abbott, A. (2016). The troubled mind of migrants. Nature, 538, 158-160. doi:0.1038/538158a ↩
- Nature Editorial. (2016). Healing traumatized minds. Nature, 538, 139. doi:10.1038/538139a ↩
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing. ↩
- Nose, M., Ballette, F., Boghelli, I., Turrini, G., Purgato, M., Tol, W., … Barbui, C. (2017). Psychosocial interventions for post-traumatic stress disorder in refugees and asylum seekers resettled in high-income countries: systematic review and meta-analysis. PLoS ONE, 12(2), e0171030. doi: 10.1371/journal.pone.0171030 ↩
- Psykologiguiden(2017) Hämtad från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/kris-och-trauma/trauma ↩
- Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. Natur & kultur. ↩
- Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., & Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1 ↩
- Bogic, M., Njoku, A., & Priebe, S. (2015). Long-term mental health of war-refugees: a systematic literature review. BMC Int Health Hum Rights, 15, 29. doi:10.1186/s12914-015-0064-9 ↩
- Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., & Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016: ↩
- Hollander, A. C., Dal, H., Lewis, G., Magnusson, C., Kirkbride, J. B., & Dalman, C. (2016). Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: cohort study of 1.3 million people in Sweden. BMJ, 352, 1 – 8, i1030. ↩
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing. ↩
- Nose, M., Ballette, F., Boghelli, I., Turrini, G., Purgato, M., Tol, W., . . . Barbui, C. (2017). Psychosocial interventions for post-traumatic stress disorder in refugees and asylum seekers resettled in high-income countries: systematic review and meta-analysis. PLoS ONE, 12(2), e0171030. doi:10.1371/journal.pone.0171030 ↩
- Beck, A. (2016). Transcultural Cognitive Behaviour Therapy for Anxiety and Depression: A Practical Guide. Routledge. ↩
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing ↩
- Socialstyrelsen (2017) hämtad 31 oktober 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-11 ↩
- Socialstyrelsen (2017 hämtad 31 oktober 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas ↩
- Socialstyrelsen (2017) hämtad 31 oktober 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas/vardsomintekanansta ↩
- Socialstyrelsen (2017) hämtad 31 oktober 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas ↩
- Socialstyrelsen (2016) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Slutrapport oktober 2016. (2016-1013) Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-10-13 ↩
- Hassan, G, Kirmayer, LJ, Mekki- Berrada A., Quosh, C., el Chammay, R., Deville-Stoetzel, J.B., Youssef, A., Jefee-Bahloul, H., Barkeel-Oteo, A., Coutts, A., Song, S. & Ventevogel, P. Culture, Context and the Mental Health and Psychosocial Wellbeing of Syrians: A Review for Mental Health and Psychosocial Support staff working with Syrians Affected by Armed Con ict. Geneva: UNHCR, 2015 ↩
- Socialstyrelsen (2017) Hämtad 31 oktober 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas/vardsomintekanansta ↩
- Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., & Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1 ↩