Regeringens förslag på ny migrationslagstiftning

Efter att ha behandlat den parlamentariska migrationskommitténs betänkande¹ om Sveriges framtida migrationspolitik har regeringen presenterat sitt förslag på ändringar av migrationslagstiftningen. Tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel, krav på språk och samhällskunskap ska införas för permanent uppehållstillstånd, det ska finnas försörjningskrav vid anhöriginvandring och möjlighet till uppehållstillstånd för humanitära skäl. Regeringens förslag har skickats på lagrådsremiss och föreslås börja gälla den 20 juli 2021.²

Den 14 juni 2019 beslutade regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle utreda och ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén bestod av riksdagsledamöter från samtliga partier och experter.³ Kommittén är ett resultat av den så kallade januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. I överenskommelsen beslutade partierna att den tillfälliga lagen skulle förlängas i två år samtidigt som Sveriges framtida migrationspolitik utreds i en parlamentarisk kommitté.⁴

Läs mer om hur regeringsbildningen påverkar migrationen och integrationen
Läs mer om den tillfälliga lagen

Kommittén presenterade sitt betänkande för regeringen den 15 september 2020 och har sedan dess både behandlats av remissinstanser och beretts av regeringen.⁵

Läs mer om den parlamentariska kommitténs förslag

Förslagets innebörd

Regeringen föreslår lagändringar för att den svenska migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och att lagstiftningen ska vara human, rättssäker och effektiv samtidigt som den inte skiljer sig för mycket från regelverken i övriga EU-länder.

I korthet innebär ändringarna bland annat att:

• tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel för bland annat den som har asylskäl,
• permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas efter tidigast tre år och om bland annat krav på försörjning samt kunskaper i svenska och samhällskunskap är uppfyllda,
• kategorin övrigt skyddsbehövande tas bort,
• anhöriginvandring ska vara möjligt i vissa fall, men kräver att den som fått uppehållstillstånd och vill få återförenas med en anhörig i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige,
• det ska vara möjligt att kunna få uppehållstillstånd i Sverige på grund av humanitära skäl. 

Regeringens förslag skiljer sig alltså inte i stort från migrationskommitténs förslag. Den största skillnaden är att möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl föreslås av regeringen att också omfatta vuxna personer som vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under tiden fått en särskild anknytning till Sverige.

Regeringen har nu skickat förslaget på remiss till lagrådet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 i samband med att den tillfälliga asyllagen utgår.⁶

Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om anhöriginvandring

Andra pågående migrationsförslag

Arbetskraftsinvandring. Den 2 februari 2021 presenterades ett delbetänkande av utredningen om arbetskraftsinvandring. I betänkandet föreslås bland annat en ny grund för uppehållstillstånd för högkvalificerade personer (s.k. talangvisum), förtydligande av reglerna för uppehållstillstånd för entreprenörer, möjlighet att byta grund för uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare och förändringar av lagstiftningen för att minska förekomsten av kompetensutvisningar. Betänkandet är ute på remiss och remissvaren ska ha inkommit till regeringen senast den 3 maj 2021.⁷

Krav för medborgarskap. Regeringen tog den 13 januari 2021 emot utredningens delbetänkande om att krav på språk- och samhällskunskap för svenskt medborgarskap bör införas. Förslaget är nu ute på remiss och remissvaren ska ha inkommit till regeringen senast den 15 april 2021.⁸

Utvisning vid brott. En utredning ska se över reglerna för utvisning på grund av brott samt för att neka eller återkalla uppehållstillstånd med anledning av brott. Slutlig redovisning 30 juni 2021.⁹