Röda Korset: “Den tillfälliga lagen har lett till allvarliga humanitära konsekvenser”

Rätten att beviljas uppehållstillstånd och att återförenas med sin familj begränsades kraftigt år 2016. Många har väntat i snart tre år på att få återse sina familjer. Röda Korset har i början av oktober släppt en rapport om de humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen.¹

Riksdagen beslutade hösten 2015 att föreslå en tillfällig utlänningslag.² Lagen innebar att rätten till uppehållstillstånd kraftigt begränsades och att Sverige lade sig på EU-rättens miniminivå. Röda Korset lyfte inför införandet av den tillfälliga lagen en risk för allvarliga humanitära konsekvenser, exempelvis familjesplittring och ökad psykisk ohälsa.

Av Röda Korsets rapport framgår nu att det inte finns något som talar för att den tillfälliga lagen skulle vara huvudorsaken till det minskade asylmottagandet under 2016, vilket var lagens syfte.³ Rapporten visar däremot att lagen bidragit till allvarliga humanitära konsekvenser.

Läs mer om den tillfälliga lagen här.

Konsekvenser av de tillfälliga uppehållstillstånden

Enligt den tillfälliga lagen är det i regel inte längre möjligt att beviljas permanenta uppehållstillstånd. De korta tillfälliga uppehållstillstånden innebär att människor under flera år lever i ovisshet och oro. Detta har lett till en kraftig ökning av den psykiska ohälsan, vilket har bekräftats av samtliga intervjuade personer med tillfälliga uppehållstillstånd i undersökningen och i intervjuer med vårdpersonal.⁴ Tillfälliga uppehållstillstånd försvårar också möjligheterna till effektiv traumabehandling.

Det finns även exempel i rapporten där personer nekats livsnödvändig vård på grund av att de inte har tillräckligt långa uppehållstillstånd för att de ska kunna tillgodogöra sig behövlig vård.⁵

Familjer splittras

Den tillfälliga lagen har inneburit att föräldrar och barn i många fall skiljs åt under flera års tid. Många familjer, där en eller flera personer beviljats skydd i Sverige, har fått beslut om att de nekas familjeåterförening under de tre år lagen gäller. Att familjer splittras påverkar den psykiska hälsan mycket negativt och rapporten visar på en ökad risk för depression och posttraumatiskt stressyndrom. Intervjuerna i rapporten visar att skammen i att inte lyckas få hit sin familj och känslan av misslyckande i vissa fall leder till att det är svårt för familjemedlemmarna att upprätthålla kontakten.⁶

Hårda försörjningskrav – kvinnor drabbas

De strikta försörjningskraven är mycket svåra för många att uppfylla och kvinnor riskerar att drabbas hårdare av dessa än män. Ärenden om familjeåterförening avslås i många fall trots att familjemedlemmen i Sverige har både bostad och inkomst eftersom dessa inte ansetts tillräckliga. Kvinnor har ofta svårare att uppfylla försörjningskraven om de befinner sig i Sverige eftersom de i många fall står längre ifrån arbetsmarknaden. Kvinnor har också ofta svårare än män att klara sig i hemländerna om de är ensamma kvar. Intervjuerna i rapporten talar för att kvinnor och barn i många fall lever i hemländerna eller i tredje land under svåra förhållanden.⁷

Svårare att få uppehållstillstånd av humanitära skäl

Slutligen visar rapporten att andelen beviljade uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl, så kallade ömmande omständigheter, har minskat. Det är oroande eftersom det är en tillståndsgrund som redan från början är mycket begränsad och som riktas till de personer som är allra mest utsatta. I dag har vi en situation där exempelvis svårt sjuka barn kan utvisas trots att det föreligger starka humanitära skäl.⁸

Författare

Linda Beskow, tematisk rådgivare Svenska Röda Korset och författare till rapporten

Läs mer om Röda Korsets rapport och de slutsatser som organisationen drar utifrån rapporten här.