Så påverkas migrationen och integrationen av regeringsbildningen

Valet av statsminister och regering möjliggörs av en politisk överenskommelse, det så kallade januariavtalet, mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Hur kommer detta påverka Sveriges migration- och integrationspolitik? Migrationsinfo sammanfattar de reformförslag som rör migration och integration i januariavtalet och regeringsbildningen.

Stefan Löfven (S) valdes fredagen den 18 januari till Sveriges statsminister efter en rekordlång regeringsbildningsprocess och har bildat regering tillsammans med Miljöpartiet. Januariavtalet består av 73 punkter med politiska förslag som de fyra partierna ska genomdriva under mandatperioden. Artikeln fokuserar på de förslag som direkt berör migration och integration, men fler förslag i överenskommelsen kan också påverka integrationsfrågorna som till exempel förslag som avser stimulera egenföretagande eller minska bostadsbristen.

Migration

Fyra av 73 punkter i januariavtalet behandlar Sveriges migrationspolitik. Förslagen innebär i korthet att:

• Den tillfälliga lagen förlängs i två år medan Sveriges framtida migrationspolitik utreds i en parlamentarisk kommitté.
• Familjeåterförening. Vid förlängningen av den tillfälliga lagen ska alternativt skyddsbehövande ges samma möjlighet till familjeåterförening som flyktingar. Detta kommer framför allt att påverka de syrier som fått asyl i Sverige och som på grund av den tillfälliga lagens begränsningar inte har fått återförenas med sina familjemedlemmar. De alternativt skyddsbehövande som redan har fått uppehållstillstånd före regeländringen ska undantas från försörjningskravet i tre månader från att de nya reglerna träder i kraft.
• Kompetensutvisningarna av arbetskraftsinvandrare ska minskas och visum ska införas för högkvalificerade personer som vill söka jobb eller starta företag i Sverige. Januariavtalet specificerar inte hur minskningen av kompetensutvisningarna ska ske.¹

Läs mer om den tillfälliga lagen och arbetskraftsinvandring.

Statsminister Stefan Löfven uttalade även i regeringsförklaringen på måndagen den 21 januari att:

• De inre gränskontrollerna ska förlängas så länge det behövs för Sveriges säkerhet.
• EU:s asylpolitik. Sverige ska fortsatt förespråka en rättvis och proportionerlig fördelning av flyktingmottagandet mellan EU:s medlemsländer.²

Integration

Januariavtalet innehåller flera förslag som kan komma att påverka integrationen av nyanlända. Några av förslagen är:

• Nyanländas etableringstid ska kortas. Januariavtalet innehåller flera förslag som ska korta tiden för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Samhällsintroduktion och undervisning i svenska ska vara obligatoriskt från dag ett i Sverige. Nyanlända ska få 100 timmar samhällsorientering som börjar redan under asyltiden. Ett integrationsår ska införas som ska innehålla: intensiv SFI kombinerat med korta utbildningar och praktik inom samma yrkeskategori, intensiv praktik inom bristyrken med en anordningspeng till arbetsgivaren, obligatorisk samhällsorientering, ettåriga mentorskapsprogram med regelbundna träffar med en mentor med svensk yrkeserfarenhet samt ett kunskapscertifikat för de som nått de högt satta målen för yrkeskunskap och språk. Arbetsgivaravgiften ska tas bort de första två åren för nyanlända. Fler jobb utan utbildningskrav ska möjliggöras genom etableringsjobb och lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa. Etableringsinsatser som nystartsjobb, extratjänster och introduktionsjobb blir kvar.³
• Reformer av SFI. I januariavtalet föreslås flera reformer av SFI som kvalitetslyft av både kommunala och fristående aktörer, ökade undervisningstimmar, större möjligheter att kombinera SFI och yrkesvux samt ökade krav på deltagande och resultat som ska kopplas till ersättningar. Möjligheterna att lära sig yrkessvenska på jobbet ska också förstärkas.⁴
• Språkplikt och språkkrav. Språkplikt ska införas för asylsökande, föräldralediga och de som uppbär försörjningsstöd. Krav ska införas på språkkunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för svenskt medborgarskap.⁵
• Utbyggnad av RUT. RUT-avdraget ska breddas till fler tjänster och taket för RUT ska tredubblas.⁶ Detta kommer troligen påverka möjligheten till arbete och eget företagande för lågutbildade utrikes födda, eftersom utrikes födda redan 2013 stod för 38 procent av RUT-företagarna och en tredjedel av de anställda inom RUT-företagen.⁷
• Hederskultur och hedersbrott. Hederskultur och bekämpande av hedersbrott omnämns särskilt i januariavtalet. Några av förslagen är att kompetens om hedersrelaterat våld ska öka. Ett barnrättsperspektiv ska finnas i arbetet mot hedersförtrycket, dels genom att öka arbetet mot heder i skolorna, dels genom att utöka möjligheterna att utan föräldrars samtycke ge insatser till unga vid misstanke om hedersbrott liksom att lagen om vård av unga (LVU) skärps i samma syfte. Myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om att personer förs ur landet för att giftas bort mot sin vilja eller könsstympas ska stärkas. Brott med hedersmotiv ska utgöra en egen brottsrubricering och kunna medföra skärpning av straffet, reglerna för utvisning vid hedersbrott och hatbrott ska skärpas och skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet ska stärkas genom att den som drabbas inte ska avvisas i sådana fall.⁸
• Skolreformer som rör nyanlända barn och unga. Obligatorisk språkförskola för nyanlända barn ska införas. Läxhjälpsgaranti och prioriterad timplan för barn som riskerar bli utan gymnasiebehörighet ska införas och nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige ska kunna få förlängd skolplikt och kortare sommarlov för att klara skolan.⁹
• Begränsning av EBO. Lagen om eget boende (EBO) gör det möjligt för asylsökande att ordna eget boende. Januariavtalet föreslår att kommunerna bör ges möjlighet att begränsa EBO i områden med socioekonomiska utmaningar. Den förra regeringen identifierade 32 kommuner med delområden som har stora socioekonomiska utmaningar utifrån kriterierna arbetslöshet, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och valdeltagande.¹⁰ I januariavtalet föreslås att en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning.¹¹

Läs mer om bland annat etableringsprogrammet, sysselsättning och språkutbildning.