Språkutbildning

Senast ändrad 13 July 2021

Goda kunskaper i svenska är något som ökar chanserna att komma in på den svenska arbetsmarknaden och det gör det även enklare för utrikesfödda att bli delaktiga i samhället. I Sverige har utrikesfödda med bristande språkkunskaper möjlighet att delta i kostnadsfria kurser under namnet Svenska för Invandrare (sfi).

Att tala och förstå språket i det landet man lever i är viktigt – både för att klara sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Den språkundervisning som finns att tillgå blir således en avgörande faktor när det kommer till integrationsprocessen.

I Sverige har utrikesfödda rätt till undervisning i svenska

I Sverige har utrikesfödda som saknar grundläggande kunskaper i svenska rätt till undervisning i svenska för invandrare (sfi). Detta gäller från och med andra kalenderhalvåret då den utrikesfödde fyllt 16 år. Rätten till sfi gäller alla nationaliteter med undantag för personer med danska eller norska som modersmål.1

Det är kommunerna som ansvarar för tillgången till sfi och de är skyldiga att erbjuda språkundervisning till de som behöver det, antingen genom sin egen verksamhet eller genom externa aktörer. I samarbete med Arbetsförmedlingen ska kommunerna verka för att studierna planeras individuellt utefter elevens egna förutsättningar och deras specifika studiebakgrund. Studierna ska även kunna kombineras med arbetslivsorientering, praktik, annan utbildning eller förvärvsarbete. Utbildningen består av fyra kurser på nivåerna A-D och eleverna ska ges möjlighet att ta olika studievägar beroende på deras kunskapsnivå och individuella förutsättningar. Efter avslutad kurs får deltagaren ett intyg och ett betyg utifrån en sammanvägd bedömning av studievägskurser och nationella prov. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F. Eleverna bedöms utefter läsförståelse, hörförståelse samt kunskaper i skrift och tal.2

Sedan år 2000 har det skett en stadig ökning i antalet sfi-deltagare och ökningen har varit speciellt kraftig åren efter flyktingkrisen 2015. Sedan 2018 har det däremot skett en minskning av antalet sfi-elever och under 2019 var det omkring 150 000 utrikesfödda i sfi undervisning.3

Google spreadsheet

Under 2019 var majoriteten av de som studerar på sfi kvinnor (57 procent) och könsfördelningen har sett liknande ut under de senaste åren. Åldersfördelningen visar att 55 procent av eleverna är mellan 25 och 39 år gamla, medan 33 procent är 40 år eller äldre och endast 12 procent är under 25 år. Vad gäller utbildningsbakgrund visar siffror från 2019 att 34 procent av sfi-eleverna har minst 13 års erfarenhet från tidigare studier och att 20 procent gått i skolan i 6 år eller mindre.4

Av de som fick betyg i sfi under andra halvåret 2019 blev 3 procent underkända, och av de 97 procent som blev godkända i sina kurser fick 4 procent högsta betyg (A). 35 procent av de som påbörjade en sfi-kurs under 2019 slutförde den under årets gång, medan 25 procent valde att avbryta påbörjad sfi-kurs och resterande 40 procent antas fortsätta sina studier.5

Det vanligaste födelselandet bland sfi-elever 2019 var Syrien, vilket har varit fallet de senaste fem åren. Andra vanligt förekommande födelseländer var Irak, Somalia, Eritrea, och Afghanistan.6