Den 18 mars 2016 slöt EU och Turkiet ett avtal om att minska antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU. EU menar att avtalet dels öppnar upp en säker och laglig väg för syriska flyktingar till EU, dels att det stoppar människosmugglingen till Europa.
Vad innebär avtalet?
Avtalet mellan EU och Turkiet innebär att alla nya irreguljära migranter som kommer från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016 ska skickas tillbaka till Turkiet. Överenskommelsen ligger enligt EU i linje med EU-rätt och internationell rätt. Man menar att inga kollektiva utvisningar kommer att ske samt att flyktingarna skyddas av den så kallade principen om non-refoulement 1 vilket innebär att man inte får utvisa eller avvisa flyktingar till platser där deras liv eller frihet är i fara. 2 Migranter som anländer till de grekiska öarna kommer att registreras, och alla asylansökningar kommer att handläggas individuellt av de grekiska myndigheterna i samarbete med UNHCR. Migranter som inte ansöker om asyl eller vars ansökan har befunnits vara ogrundad eller har nekats prövning enligt det direktivet kommer att återsändas till Turkiet. 3 Avtalets rättsliga status är oklar, men kan betraktas som en politisk överenskommelse.
Läs mer om irreguljär migration
Syftet med avtalet är att minska incitamenten för människor på flykt att söka sig till EU på osäkra sätt och därmed också minska dödsfallen, samtidigt som myndigheter i Grekland får bättre möjligheter att genomföra ett ordnat mottagande. Vidare menar EU-kommissionen i sin utvärdering att avtalet hittills har fått önskad effekt och dödsfallen har minskat markant. 4 Efter att avtalet trädde i kraft har antalet migranter som ankommit till EU via Medelhavet minskat kraftigt, från cirka 363 000 personer under 2016 till knappt 139 000 under hela 2018. 5 Antalet migranter som korsar Egeiska havet sedan överenskommelsen minskat med 97 procent, från 10 000 på en enda dag i oktober 2015 till 80 migranter per dag (april 2018). 6
Turkiet ska enligt överenskommelsen tillsammans med berörda EU-länder vidta åtgärder för att inga nya illegala land- eller sjövägar skapas in till EU. När antalet flyktingar mellan Turkiet och Grekland minskar ska också ett frivilligt humanitärt mottagningssystem aktiveras. Systemet innebär att för varje syrisk flykting som återsänds till Turkiet, ska en syrisk flykting vidarebosättas till ett EU-medlemsland. Till och med april 2018 hade cirka 12 500 syriska flyktingar vidarebosatts från Turkiet till ett EU-land. 7
I gengäld ska EU ge 3 miljarder euro till Turkiet för att hjälpa flyktingar i landet. Därefter ska ytterligare 3 miljarder euro ges till Turkiet. 8 Även visumkravet för turkiska medborgare ska tas bort under förutsättningen att Turkiet uppfyller krav om:
- migrations- och gränsbevakning.
- giltiga resedokument som överensstämmer med EU:s regelverk.
- att grundläggande rättigheter respekteras.
- att förebygga och motverka organiserad brottslighet, terrorism och korruption. 9
Visa-avtalet mellan EU och Turkiet] Turkiet har även krävt att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap ska återupptas. 10 I slutet av 2017 hade Turkiet fortfarande inte levt upp till alla punkter i avtalet och turkiska medborgare måste fortsättningsvis söka visum för att komma in i EU. 11
En kritiserad överenskommelse
Överenskommelsen har fått kritik av tunga aktörer för mänskliga rättigheter som exempelvis Amnesty och Human Rights Watch. Den kritik som har framförts är bland annat att Turkiet inte är ett tillräckligt säkert land för att asylsökande ska kunna återsändas dit utan risk för att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling, i strid med tortyrförbudet och principen om non-refoulement. Det har förekommit flera fall där asylsökande innan avvisning till Turkiet inte har fått en enskild bedömning av deras personliga risk eller säkerhet vid återvändande till Turkiet. 12 De asylsökande som har överklagat ett beslut om avvisning till Turkiet har rapporterats få bristande tillgång till information och rättslig rådgivning. 13
- Non-refoulement är en internationell princip som innebär att man inte får utvisa eller avvisa en flykting till gränsen mot ett område där dennes liv eller frihet skulle hotas på grund av hans eller hennes ras, religion, nationalitet, språk, sexuell läggning tillhörighet till viss samhällsgrupp, politisk åskådning eller minoritet, eller där den asylsökande riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling ↩
- European Commission. Fact Sheet – Implementing the EU-Turkey Agreement – Questions and answers ↩
- Europeiska rådet. Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016 ↩
- European Commission. Seventh Report on the Progress made in the implementation of the EU-Turkey Statement ↩
- UNHCR. Desperate Journeys ↩
- European Commission. EU-Turkey Statement – Two years on ↩
- European Parliament. Future EU-Turkey relations ↩
- Europeiska rådet. Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016 ↩
- European Commission. Roadmap – towards a visa-free regime with Turkey ↩
- Europaportalen. “Turkiet ber om EU-pengar och medlemskap” (2018-03-27) ↩
- European Commission. Progress report on the European Agenda on Migration ↩
- Amnesty. A Blueprint for Despair: Human Rights Impact of the EU-Turkey deal ↩
- Human Rights Watch. Q&A Why the EU-Turkey Migration Deal is No Blueprint ↩