Vad har hänt med migrationen under pandemin?

Covid-19-pandemin demonstrerar hur oväntade händelser kan påverka migrationen globalt. Ländernas pandemirestriktioner har varit omvälvande för asylmottagandet och beslutsprocessen, med resultat att situationen blivit allvarligare för människor på flykt. Samtidigt har det också blivit svårare för människor att återförenas med sina familjer och arbeta i andra länder som arbetskraftsinvandrare.

Situationen för människor på flykt förvärras

Av alla som riskerar att drabbas av viruset är människor på flykt bland de mest utsatta, eftersom de ofta bor i överfulla miljöer med begränsad tillgång till hygien- och sanitetsanläggningar, tvål och andra medel för att skydda sig själva. Resultatet av införda pandemirestriktioner är att allt fler måste stanna kvar i flyktinglägret eller i en annan svår situation med stor smittspridning.¹

Media har rapporterat om hur situationen har förvärrats i ett antal flyktingläger på grund av pandemin, till exempel när ökad smittspridning i läger har skapat oroligheter. Greklands största flyktingläger Moria på ön Lesbos brann i stora delar ner i september 2020.² Ytterligare ett grekiskt läger drabbades av bränder senare samma år, denna gång i flyktinglägret på Samos. Bränderna startades efter upplopp som uppstod när människor med positiva Covid-19 resultat hade tvångsisolerats.³

Innan mars 2020 var nedstängningar av hela samhällen ovanligt, nu är det en normalitet. Under en tid i pandemins början hade hela 168 länder helt stängda gränser och 90 av dessa länder gjorde inte ett undantag för människor på flykt. Det innebär att möjligheten för människor på flykt att ta sig till säkra länder försvårades. Nedstängningar har också visat sig riskera att göra migranter till papperslösa som följd av de begränsade möjligheter att förnya visum, uppfylla visumkraven eller avlägsna sig från landet.⁴

Situationen förvärras parallellt med att antalet människor på flykt fortsätter att öka globalt. UNHCR rapporterade att antalet människor som tvingats lämna sina hem vid mitten av 2020 passerade 80 miljoner, en ökning från 2019 då 79,5 miljoner människor befann sig på flykt.⁵ Samtidigt har registreringen av människor på flykt minskat drastiskt globalt, vilket resulterar i att global flykting- och asylstatistik kan ge en felaktig bild av den verkliga storleken på antalet personer som söker internationellt skydd under pandemin.⁶

Läs mer om flyktingar i världen

Stor osäkerhet gällande vaccinering

Vaccinering är en förutsättning för minskad smittspridning och dödlighet till följd av Covid-19. Trots det råder stor osäkerhet hur vaccineringen ska genomföras bland migranter och människor på flykt. Det är en stor variation mellan länder runt om i världen.

I EU har länder valt olika vägar i frågan om vaccinering av migranter och människor på flykt. En del länder som Polen kommer begränsa vaccineringen till dem med laglig rätt att befinna sig i landet. Samtidigt kommer många länder i Europa, likt Nederländerna och Sverige, vaccinera papperslösa och asylsökande i landet.⁷ På grund av den kollektiva karaktären av mottagningen och asylboenden, har flera länder valt att göra asylsökande till en prioriterad grupp, som en åtgärd för att stoppa hastig smittspridning.⁸ Vaccinering kommer inte bli en kostnadsfråga för asylsökande, i alla fall inte i EU, där majoriteten av medlemsländerna inte kommer ta betalt för vaccinering av människor på flykt.⁹

Utanför EU råder det större osäkerhet om hur vaccinering för migranter ska se ut. Osäkerheten är ett resultat av att cirka 85 procent av människor på flykt i världen befinner sig i ett land med ekonomiska utmaningar och bräckliga hälsosystem, som utan stöd från omvärlden kommer att ha mycket svårt att vaccinera människor. Framförallt på grund av brist på vaccin.¹⁰ Därför har organisationer som UNHCR dragit igång ett arbete att vaccinera människor på flykt i närområdet. Jordanien, i samarbete med UNHCR, var tidigt under 2021 igång med att vaccinera människor på flykt. Även liknande insatser har gjorts i Rwanda.¹¹ Colombia har åtagit ansvar att ge uppehållstillstånd och garantera vaccinering för venezuelaner på flykt i landet.¹² Även i det fall där ett land erbjuder vaccin till papperslösa kan det uppstå andra problem som begränsar vaccineringen av gruppen. I USA är rädslan bland landets papperslösa att vaccinering kommer leda till deportation eftersom det innebär kontakt med de amerikanska myndigheterna.¹³

Minskat asylmottagande i EU

Europeiska Kommissionens uppmaning gentemot medlemsländerna har varit att fortsätta asylprocesser och inte stoppa registrering av asylsökande, intervjuer eller införa icke proportionerliga åtgärder som stoppar olika migrationsprocesser.¹⁴

Antalet asylansökningar registrerade i EU under mars 2020 minskade med 43 procent jämfört med februari samma år. Det kommer som ett resultat av att mottagandet bromsades in eller stoppades när länder stängde gränsen som en pandemirestriktion.¹⁵ Totalt ansökte över 471 000 människor om internationellt skydd i EU:s medlemsstater år 2020. Det är en minskning med 32,6 procent jämfört med 2019. Vissa länder har tillämpat åtgärder som tillfällig nedstängning av asylmyndigheter och stopp av asylintervjuer. Detta visar att pandemirestriktioner inte bara påverkar migrationen genom stängda gränser, utan också genom att sätta asylprocesser på paus.¹⁶ Brexit har inneburit att Storbritannien inte längre är en del av det statistiska underlaget för migrationen till EU. Storbritanniens mottagande har dock varit marginell och kan därför inte ensamt förklara varför EU har en så stor minskning i asylmottagande 2020. Den minskningen beror till stor del på pandemin.¹⁷

Källa: Eurostat. Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex – annual aggregated data (rounded)

Liknande trend som i EU går även att se bland alla OECD-länder. Nya visum och tillstånd i OECD-länderna sjönk med 46 procent under första halvåret 2020, jämfört med samma period 2019. Detta är den största nedgång som någonsin registrerats. Under andra kvartalet var minskningen 72 procent. 2020 har därför ett historiskt lågt värde för internationell migration i hela OECD-området.¹⁸

Läs mer om asylsökande i EU

Även migrationen till Sverige har påverkats

Pandemin påverkar asylmottagandet även i Sverige. Migrationsverket uppgav tidigt under pandemin att söktrycket kommer att minska på grund av att det är svårare att hitta vägar till Sverige till följd av restriktionerna. Migrationsverket beslutade dessutom att ställa in alla planerade resor för sin personal för uttagningar av kvotflyktingar. Även planerade inresor för kvotflyktingar som redan fått besked om vidarebosättning till Sverige har skjutits fram. Migrationsverket menar att det berörde cirka 400 personer våren 2020.¹⁹

Samtidigt har länder som Sverige börjat anpassa den dagliga asylverksamheten efter pandemins förutsättningar i takt med att kunskapen om viruset och dess hantering blivit bättre. Ett exempel är att Migrationsverket har en strategi för videokonferenser och plexiglasinstallationer för intervjuer. Myndigheten har gjort det möjligt att förnya ansökningar via certifikat per post och begränsat antal personer i mottagningsområden, fingeravtryck bakom plexiglas (ingen fysisk kontakt) och inlämning av ansökningar genom myndighetens brevlåda.²⁰

Antalet beviljade uppe­hålls­till­stånd för familjeanknytning är det lägsta på mer än åtta år. Lite mer än 48 800 uppehållstillstånd för anhöriginvandring beviljades 2020, vilket är en minskning från 2019 när drygt 57 300 människor beviljades uppehållstillstånd genom familjeanknytning.²¹

Källa: Migrationsverket. Översikt av beviljade uppehållstillstånd 2009–2020

Antalet människor som söker sig till Sverige för att hitta arbete har minskat i och med pandemin. Sedan 2012 har perioden april-juni årligen varit den som flest människor har sökt och beviljats arbetstillstånd i Sverige. Detta beror på de säsongsarbetare som kommer till Sverige varje sommar för till exempel bärplockning. Pandemiåret 2020 resulterade i att 6 075 personer beviljades tillstånd under april-juni, en stor minskning från året innan med 15 153 beviljade arbetstillstånd samma period 2019. Det gör att 2020 bryter en trend med beviljade arbetstillstånd, som har haft en stadig ökning sedan 2016.²² Det beror på att efterfrågan på arbetare har minskat, i kombination med att resvägar och ansökningsprocesser har blivit svårare. OECD menar att det kommer att dröja en lång tid innan efterfrågan är tillbaka i ett normalläge.²³

Läs mer om Sveriges kvotflyktingmottagande
Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om anhöriginvandring
Läs mer om arbetskraftsinvandring