Vad innebär EU:s överenskommelse med Turkiet?

Den 18 mars slöt EU och Turkiet ett avtal om att minska antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU. EU menar att avtalet dels öppnar upp en säker och laglig väg för syriska flyktingar till EU, dels att det stoppar människosmugglingen till Europa. Flera människorättsorganisationer har riktat skarp kritik mot avtalet och menar att avtalet strider mot förbudet mot att skicka tillbaka människor till ett land som inte anses vara säkert.

Kritiken handlar också om de förhållanden som flyktingarna lever under i det slutna registreringslägret i Moria på den grekiska ön Lesbos och om hur Turkiet behandlar de flyktingar som befinner sig i Turkiet.

Vad innebär avtalet?

Avtalet är en fortsättning på de samtal som ägde rum mellan Turkiet och EU den 29 november. Överenskommelsen innebär att alla nya irreguljära migranter som kommit från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016 ska skickas tillbaka till Turkiet. Avtalet ska enligt EU vara i linje med EU-rätt och internationell rätt. Man menar att inga kollektiva utvisningar kommer att ske, samt att flyktingarna skyddas av den så kallade “non-refoulement principen” vilket innebär att man inte får utvisa eller avvisa flyktingar till platser som anses farliga.¹ Dessa försäkringar från EU:s sida står i skarp kontrast till den kritik som riktats mot avtalet från många organisationer. Läs mer om kritiken längre ner i artikeln.

Turkiet ska också tillsammans med berörda EU-länder vidta åtgärder för att inga nya illegala rutter till EU skapas via land- eller sjöväg. Så fort antalet flyktingar som tar vägen från Turkiet till Grekland minskar ska också ett frivilligt humanitärt mottagningssystem aktiveras där EU:s medlemsländer kan delta på frivillig basis. För varje syrisk flykting som återsänds till Turkiet ska en syrisk flykting vidarebosättas från Turkiet till EU.

I gengäld har EU gått med på ett antal punkter, dels att ta bort kravet på visum för turkiska medborgare senast i slutet av juni under förutsättning att Turkiet uppfyller vissa krav: bland annat migrations- och gränsbevakning för att förhindra att människor på flykt ska kunna ta sig in i landet, giltiga resedokument som överenstämmer med EU-regelverk, att grundläggande rättigheter respekteras samt förebygga och motverka organiserad brottslighet, terrorism och korruption.² EU kommer också att ge 3 miljarder euro till Turkiet för att hjälpa flyktingar i landet och kommer därefter att ge ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018.³ Turkiet har även krävt att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap ska återupptas.⁴

Fler flyktingar tar den farliga sjövägen till Italien

Efter att avtalet trädde i kraft har antalet flyktingar som ankommit till EU via Medelhavet minskat, men enligt den tyska nyhetstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung⁵ har flyktingarna istället börjat söka andra vägar in i EU med hjälp av människosmugglare. Antalet personer som har tagit sig den farliga sjövägen via Libyen till Italien har också ökat. FN:s flyktingorgan har bekräftat att nästan 14 500 personer har anlänt till Italien via Libyen sedan början av året vilket är en ökning med 42,5 procent jämfört med samma period 2015.⁶

Läs mer om situationen i Syrien

På vilken rättslig grund sker återsändningarna?

Människor som inte söker asyl i Grekland kommer nu att skickas tillbaka till Turkiet. Enligt EU är den rättsliga grunden för detta ett avtal från 2014⁷ mellan Grekland och Turkiet, som även gäller tredjelandsmedborgare. De personer som söker asyl i Grekland kommer att få sina ansökningar behandlade individuellt och detta ska enligt EU ske i enlighet med återsändandeförbudet. EU-medlemsländer har också rätt att avvisa asylansökningar direkt i vissa fall, det vill säga skicka tillbaka flyktingar till hemländer utan att ens titta på asylansökan.⁸

Avtalet kritiseras och bedöms som inhumant

Kritiken som riktats mot avtalet handlar framförallt om tre punkter. Dels att avtalet strider mot återsändandeförbudet; dels hur Turkiet behandlar de flyktingar som befinner sig i Turkiet och dels de förhållanden som flyktingarna lever under i det slutna registreringslägret i Moria på den grekiska ön Lesbos.

Grekland ska i och med det nya avtalet göra en lagändring där Turkiet utses till ett säkert land för migranter att återsändas till. EU-kommissionen har definierat ett säkert land som ett land som ska vara rättssäkert och demokratiskt. Där ska det i allmänhet inte förekomma förföljelse, tortyr, eller omänsklig behandling.⁹ Amnesty International menar dock att återsändandet av migranter till Turkiet från Grekland strider mot EU-rätt, turkisk och internationell rätt eftersom de anser att återsändningarna bryter mot flyktingkonventionen.¹⁰ Europadomstolen dömde dessutom ut Greklands asylsystem 2011, vilket bör ses som en tydlig markering mot att Greklands hantering av asylansökningar inte är rättssäkert.¹¹

Så sent som i oktober förra året innan förhandlingarna börjat mellan EU och Turkiet uttalade sig statsminister Stefan Löfven i en intervju med Sveriges Radio, där han bekräftade att Sverige inte anser att Turkiet är ett säkert land med tanke på bristen av mänskliga rättigheter och hur flyktingar behandlas.¹²

En annan kritik vad gäller avtalet är att det inte tar hänsyn till asylsökande från andra länder än Syrien.¹³ Amnesty menar att återsändandet av asylsökande till länder som Afghanistan strider mot internationell rätt då landet inte anses vara säkert, bland annat på grund av att stora delar av befolkningen lever under ständigt hot från talibanerna. Amnesty rapporterade att redan några timmar efter att avtalet gick igenom skickades runt 30 asylsökande från Afghanistan tillbaka till sitt hemland.¹⁴

Läs mer om situationen i Afghanistan

Organisationer har avslutat sin verksamhet i Moria i protest

Migranter som anlänt till Lesbos före den 20 mars har blivit placerade i ett öppet läger på ön. De som anlänt efter den 20 mars har istället placerats i ett slutet registreringsläger i Moria på den östra sidan av Lesbos. Flera organisationer är mycket kritiska till det slutna lägret. Både UNHCR och Läkare utan gränser har i protest avslutat sina verksamheter där och menar att det finns andra mer humana sätt att behandla migranterna. Läkare utan gränser menar att uppgörelsen helt enkelt syftar till att stoppa människor från att komma till Europa. Morialägret har förändrats från en så kallad “hotspot” där migranter hade möjligheten att söka asyl i Grekland eller annat EU-land, till en uppsamlingsplats varifrån de skickas tillbaka till Turkiet direkt utan att kunna söka asyl. Organisationen menar att den här förändringen innebär att grundläggande mänskliga rättigheter inte längre respekteras och Läkare utan gränser vill inte delta i vad de kallar för en “massdeportering” tillbaka till Turkiet. Trots att EU lovat att inga kollektiva utvisningar kommer att ske menar Läkare utan gränser att det är precis det som sker när migranter skickas tillbaka till Turkiet.¹⁵

UNHCR menar att genomförandet av det nya avtalet har skett för snabbt innan man har hunnit vidta viktiga säkerhetsåtgärder som behöver finnas på plats i Grekland. Man menar att i dagsläget har Grekland varken kapacitet att bedöma de asylansökningar som kommer in, eller de förutsättningar som behövs för att ta hand om människor på ett säkert sätt i väntan på en prövning av deras ansökan.¹⁶