Effekter av boendesegregation

Effekterna av att bo i ett invandrartätt område tenderar att vara små. Istället är det den socioekonomiska sammansättningen i bostadsområdet som spelar roll. Att bo i närhet till landsmän kan ha en positiv inverkan på sådant som möjligheten att få ett jobb och skolelevers betyg. Huruvida boendesegregation är positivt eller negativt råder det delade meningar om. Generellt sett kan man dock säga att bostadsområdet verkar ha väldigt liten betydelse för individen och att det främst är individens socioekonomiska förutsättningar är viktiga.

I en rapport från Socialstyrelsen från 2010 jämfördes ungdomar som vuxit upp i olika slags bostadsområden för att se om de varierade i levnadsstandard. Detta gjordes genom att jämföra personer födda 1977-1979, som vuxit upp i olika grannskapsområden, för att se om deras levnadsstandard åren 1995-2006 påverkats av att det varit ungdomar i ett resursstarkt eller resurssvagt område, eller ett område med stor koncentration av inrikesfödda svenskar eller invandrare. Rapporten tittade på psykisk ohälsa, brottslighet, arbetsmarknadsdeltagande, försörjingssvårigheter och utbildning.¹

Bostadsområdet har generellt sett liten betydelse

Resultaten visade att bostadsområdet hade minimal betydelse. Psykisk ohälsa påverkades inte överhuvudtaget. Brottsligheten var högre bland de som vuxit upp i ett resurssvagt invandrartätt område, men när det kontrollerades för socioekonomisk faktorer visade det sig att skillnaden var mycket liten. Risken för att ha flera lagföringar var till och med lägre för personer uppvuxna i mycket resurssvaga invandrartäta grannskap.

Inte heller arbetslösheten bland ungdomar verkade påverkas av bostadsområdet. Liksom med brottsligheten var det färre i resursstarka områden dominerade av sverigefödda som varit arbetslösa – men när effekten av bostadsområdet isolerats från andra möjliga faktorer som kan påverka så var skillnaden betydligt mindre. När det gällde förekomsten av försörjningsstöd var det många fler i de resurssvaga invandrartäta områdena som någon gång mottagit detta. Något större skillnad än för de övriga undersökta faktorerna kvarstod när det kontrollerats för andra faktorer, men bostadsområdet verkade fortfarande inte ha något större effekt.

Även utbildningsnivån påverkades vid första anblicken av bostadsort – där resurssvaga invandrartäta grannskap ledde till betydligt lägre utbildningsnivå – men när det kontrollerades för bakomliggande faktorer minskade skillnaden mellan grannskapstyperna stort.

Överlag när det gällde samtliga faktorer (förutom psykisk ohälsa) var den direkta effekten av att bo i ett visst grannskap 1-17%. Detta betyder att om segregationen hade varit noll så hade till exempel minskningen av antalet personer som någon gång fått ekonomiskt bistånd minskat med 6%.²

Etniska enklaver kan ge positiva effekter

Det finns forskning som har koncentrera sig på effekterna av etniska enklaver, det vill säga närhet till landsmän, då det är denna form av segregation som förväntas kunna ha positiva effekter. Teorin är att de nätverk som skapas landsmän emellan underlättar för att komma in på arbetsmarknaden. Diskriminering som invandraren kan vara utsatt för i övriga samhället försvinner också bland landsmän.

Forskning från bland annat Danmark har visat att det finns en sådan positiv effekt av etnisk segregation. En studie från 2009 visade att flyktingar gynnades ekonomiskt av att bo i en stor etnisk enklav. Storleken på den etniska enklaven hade enligt studien i hög utsträckning en positiv effekt på lönerna. Effekten var högst bland lågutbildade. När det gällde chansen att få ett jobb inverkade en etnisk enklav negativt på högutbildade och hade ingen effekt på lågutbildade.³ Andra studier visar att lågutbildade ökar sina chanser att få ett jobb om de bor i närheten av landsmän.

Den socioekonomiska situationen “smittar av sig”

Vissa studier visar att närhet till landsmän inte har någon generell effekt på löner eller arbete, men att effekten varierar beroende på gruppens sammansättning. Om det är en socioekonomiskt stark grupp gynnar det individen, liksom en socioekonomiskt svag grupp med till exempel många bidragstagare kan ”smitta av sig”.⁴

Att bo i närheten av landsmän kan alltså få en positiv effekt på förvärvsinkomster, främst hos lågutbildade. Det finns dock amerikanska studier som hävdar motsatsen och som har jämfört den ekonomiska utveckling bland invandrare med mycket respektive lite kontakt med landsmän. Där konstaterades att de med mer kontakt med landsmän hade en långsammare ekonomisk utveckling (men att de sociala och kulturella vinsterna av att bo nära landsmän kanske uppväger de ekonomiska förlusterna). Överlag finns lite bevis för att bostadsområdet generellt sett har någon större betydelse. Hur individen klarar sig på arbetsmarknaden beror till exempel främst på dennes kvalifikationer och erfarenheter snarare än den etniska sammansättningen bland grannarna.⁵

Segregationen negativ endast när den är mycket utbredd

En svensk studie från 2009 undersökte hur flyktingbarn klarade sig i skolan beroende på boendesegregation. Där kunde man peka på att effekterna på barnens skolresultat av att bo i ett område med många invandrade eller landsmän generellt sett var små. Att bo i invandrartäta områden verkade ha en negativ effekt på betygen medan närhet till landsmän kunde höja betygen. Dock konstateras att jämfört med andra faktorer som kön och föräldrarnas utbildningsnivå är just bostadsområdets etniska sammansättningen av måttlig betydelse.⁶

En annan svensk studie från 2007 har jämfört betygen för ungdomar i 1043 skolor som gick ut nian 1998 och 1999. Studien visade att om en skola har upp till 40% invandrarelever påverkas betygen i princip inte alls. Om det är fler än så påverkas däremot betygen negativt och främst för andra invandrarelever. Resultaten visar att segregationen enbart har en negativ effekt när den är väldigt utbredd.⁷