Internationell forskning om kriminalitet

Senast ändrad 17 February 2016

Inom den internationella forskningen finns det motsägande resultat vad gäller utrikes föddas brottslighet jämfört med dem som är födda i landet. En etablerad bild är att fler brott begås av utrikes födda, men det finns också studier som visar det motsatta.1 2

En del äldre amerikanska kriminologiska studier från 1920- och 1930-talets Chicago, och andra stora städer i USA, visar att fattiga invandrare bosatte sig ofta, till att börja med, i slumområden där brottsligheten redan var hög. När de så småningom etablerade sig i det nya landet, fick ett arbete och flyttade från dessa områden, minskade deras brottslighet påtagligt. Den höga brottsligheten hos invånarna i slumområden (som av forskarna kallades för zones in transition eftersom befolkningens sammansättning i dessa områden var under ständig förändring) förklarades av forskarna bland annat med något som som heter social desorganisation, det vill säga, avsaknaden av fungerande sociala institutioner som rådde i dessa områden.3

Ny forskning från USA

Idag tyder undersökningar från USA på att brottsligheten bland de utrikesfödda förefaller vara lägre än bland den inhemska befolkningen. Med hjälp av statistik från folkräkningen i USA år 2000 har forskare visat att utrikesfödda begår betydligt färre brott än den inrikes födda befolkningen. Bland män mellan 18-39 år, vilka utgör den största andelen av personer i amerikanska fängelser, var andelen som satt i fängelse fem gånger så hög bland de inrikes födda som bland de utrikes födda.4 Man bör dock komma ihåg att denna studie inte omfattar den stora gruppen illegala emigranter i landet.

Den låga brottligheten bland invandrarna i USA förklaras bland annat med vad som kallas selektiv invandring: USA väljer aktivt personer som får bosätta sig i landet, samt att invandrarna kanske är extra måna om att följa det nya landets normer och lagar för att de ville göra rätt för sig och få ett bättre liv än i hemlandet. En annan möjlig förklaring var att de nyanlända invandrarnas ofta fortsatte att leva sina liv i homogena grupper av landsmän och att de därför i mindre utsträckning utsattes för de spänningar som kunde uppstå i kontakten med andra grupper. Vidare så har USA under lång tid haft högre brottslighet inom den egna befolkningen jämfört med många europeiska länder.

Ny forskning om europeiska länder

Nyare studier från västeuropeiska länder visar genomgående att utrikes födda är överrepresenterade bland personer som registrerats för brott. Överrepresentationen och karaktären på brottsligheten varierar dock påtagligt mellan länderna. Huvudorsaken till denna överrepresentation är att utrikes födda i dessa länder vanligen lever under svagare socioekonomiska förhållanden än majoritetsbefolkningen.5

  1. Tonry, M. (1997). ’Ethnicity, crime, and immigration’ i Tonry, M. (red.), Ethnicity, crime, and immigration. Comparative and cross-national perspectives. Crime and Justice. A review of research 21, The University of Chicago Press: Chicago och London
  2. Marshall Haan, I. (red.) (1997): Minorities, Migrants, and Crime .Diversity and Similarity Across Europe and the United States, London, Sage
  3. Shaw, C. R. & McKay, H. D. (1942): Juvenile Delinquency and Urban Areas: A Study of Rates of Delinquents in Relation to Differential Characteristics of Local Communities in American Cities, Chicago: University of Chicago Press.
  4. Rumbaut, R. G. och Ewing, W. A. (2007), ‘The Myth of Immigrant Criminality and the Paradox of Assimilation: Incarceration Rates Among Native and Foreign-born Men’, Immigration Policy Center
  5. Hälllsten, M., Szulkin, R. Sarnecki, J (2013): Crime As A Price Of Inequality? The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes, The British Journal of Criminology, 2013/2/21